Flygbilden visar källarmurarna. För att komma dit tar sig över sänkan som en gång var vallgrav. Söderut syns ån där marknadsplatsen låg. Stenen i nedersta våningen har bönderna på Dalboslätten släpat till sina egna byggen – som en slags återbetalning för slitet de hade när hertig Erik i all hast byggde borgen 1304.
Fortsätt läsa ”Dalaborgs slottsruin bra plats för medeltida spaning”
Från kullen där byn Solberg ligger ser man den bördiga älvdalen breda ut sig. Över älven hovrar havsörnen då och då, på spaning efter sjöfågel som döljer sig i maderna på södra Tjurholmen. På medeltiden höjde sig havsytan ett par meter högre än i dag. Älven var här en dryg kilometer bred och av Tjurholmen såg man just inte mycket mer än klippan i nordändan.
Fortsätt läsa ”Romelandafreden vid Göta älv bäddade för medeltida skandinavismen”Överste Karl Skiöldebrand nära skjuta sin far vid Kjölbergs gästgiveri. Norska strategin bygger på en front längs Glommen och där möta svenskarna utnötta efter skärmytslingar i de bergiga gränstrakterna – där de ju fastnade i kriget 1808. Strategin spricker för det år högsommar och den överlägsna svenska flottan har landsatt trupper i Fredrikstad, även norr om Glommenmynningen. Se Norges historia 1784-1814.
Fortsätt läsa ”Innan Mossfreden: Bohusläningen Berndt Storm den sist stupade i Sveriges sista strid”Har krigen, som ofta gått illa åt Bohuslän, sin upprinnelse i de kungliga sängkamrarna? Naturligtvis en befängd tanke. Fast historiska fakta är bestickande. Allianserna som skulle skapas med hjälp av kungliga giftermål fallerade. De för parterna påtvingade äktenskapen var för det mesta olyckliga, med snedsprång och säkert gräl i sovrummet – om man nu delade ett sådant.
Fortsätt läsa ”Bohusläns krig tar sin början i kungliga sängkammare?”
I början på april skrämde 32 norska kanonbåtar upp strömstadborna ute på redden. Man hade i färskt minne teaterkriget 1788. Frivilligkåren riktade kanonerna mot sjön från Laholmen då norrmännen hade den dåliga smaken att invadera från landsidan.
Fortsätt läsa ”Flygare Carléns minnen från Strömstads hiskeliga fyllefest efter sjöslaget 1808”Emilie Flygare Carlén berättar om episoden hos sin far i boken Skuggspel. Den maskerade prins Christian Fredrik har på en skuta smugit genom engelsk-svenska blockaden för att bli norsk ståthållare.
Fortsätt läsa ”Villervallan i Strömstad innan Karl Johan tog Norge 1814”Kapellebacken söder om Uddevalla, i skymningen torsdag 21 juli 1814.
Först dyker drabanter upp i full galopp och föser undan vanligt folk och knektar på marsch mot Uddevalla. Sedan ett dammoln där vagn efter vagn dyker upp, var och en dragen av ett antal svettiga bondhästar i fyrsprång. Svärande kuskar låter piskorna vina när de stackars djuren sackar i de branta backarna.
Fortsätt läsa ”Storpolitisk häxkittel när Uddevalla var rikets huvudstad heta sommaren 1814”
Lös gåtan Christian Jacobsen Drakenberg. Strax före jul 1732 får prästen Cornelius Nicolai i Skee prästgård oväntat besök. Vandraren som dyker upp säger sig heta Christian Jacobsen Drakenberg och är född för 106 år sedan på Blomsholm, strax norr om Strömstad. Han verkar ovanligt vital för sin ålder. Skägget döljer anletsdragen så prästen tror honom och skriver ut detta intyg: Herr Christian Jacobsen Drakenberg föddes … Fortsätt läsa 146-årig kapare från Vette härad eller vår förste ID-kapare
Aktörer: Thomas Thorild Carl Gustav Reuterholm, president kammarrevisionen, ”diktator” Nils Henrik Liljensparre, Stockholms förste polismästare, sedan underståthållare Hertig Karl, förmyndare för kungen. Kung efter 1809. Gustav IV Adolf, kung mars 1792. /Ingemar Lindmark Politiskt rådde hösten 1792 ett hela havet stormar i Stockholm. Finska baronen Reuterholm var visserligen bara president i kammarkollegiet. Men med sin nära relation till kungaförmyndaren Karl hade han den verkliga makten … Fortsätt läsa Thorild en bricka i ett elakt spel. Politisk dagbok 1792-1794
Vid sekelskiftet publicerade Svenska Akademin ett urval Thorildtexter i boken Att följa ögonblicken. Akademiledamöterna Horace Engdahl och Katarina Frostenson ger goda skäl varför vi bör läsa honom. (läs boken)
Thorild var en språklig nyskapare. Poesin kan man ha olika åsikter om. Orimmad vers retade samtida smakdomare, som Kellgren. Thorilds prosa drog år samma håll, med snärtiga meningar där några blev odödliga.
Fortsätt läsa ”Efter Thorild: Lärde från Västsverige bildade skolan”
Magasin Hällungen 