Lars Olsson Helena Larsdotter I juli 1896 dör Lars Olsson, Smedby, 83 gammal, i Tegneby på Orust efterlämnade hustrun Helena Larsdotter. Bouppteckningen från september samma år visar att Lars var en väl beställd hemmansägare. Sonen Oskar har tgit över 1/8 mantal Kungsviken som Lars ärvt efter sin far skeppsbyggmästaren Olof Jakobsson i Kungsviken Morlanda. Sonen Anders har löst in en lika stor gård Hogen, granne … Fortsätt läsa En bouppteckning visar hur man levde på en gård på Orust sent 1800-tal

   På min kökshylla finns två ärvda hyvlar, den större kallad rubank. Bredvid hänger en tving, också den i trä. De fanns i boden tillsammans med en fottrampad svarv hos min farfar Justinus Larsson i Smedby i Orustsocknen Tegneby. Har verktygen en historia? I bouppteckningen 1896 efter Justinus far Lars Olsson finns upptecknat: hyvelbänk, 6 sågar 6 hövlar, navrar (grova borrar med skaft) och en … Fortsätt läsa Släktband som knöt samman båtbyggarna i Kungsviken

Det var när mor Elin dog förra året, 1655, som Ingeborg och Else upptäckte hur illa ställt det var med Kärreberg. Värre ansåg de är för de två bröderna Richard och på i Vester Hassing, en gård som de ärvde när deras far Niels Vognsen Munk dog 1644. Ett skifte som inte gått rätt till enligt systrarna. I sin nöd bestämmer sig Ingeborg och Elsa … Fortsätt läsa Ingeborg Nielsdotter Munk tiggarresa till släkten på Jylland

Tillbaka till Knapeadelsläkterna Green och Munks grymma öde på Orust Året är 1656 på ön Rossö i Stigfjorden mellan Orust och Tjörn. Två unga kvinnor stiger i land från båten som seglat hit från Jylland. ”Saa godt som nögne och barfodede” som det senare skulle stå i tingsboken från Kjaers härad på Jylland. Ingen kunde väl tro att de två smutsiga och trasiga tjugoåringarna var adelsfröknar, på morsidan … Fortsätt läsa Knapedottern Ingeborg Nielsdotter Munks snöpliga resa hem till Kärreberg i Stala 1656

Fakta adelssläkterna räknat från Ingeborg Nilsdotter Green, Kärreberg Stala Register Artiklar Ättlingar till Niels Vognsen Munk och Elin Reersdotter Green i Kärreberg ÄTTLINGAR I BOHUSLÄN TILL NIELS VOGNSEN MUNK OCH ELIN REERSDOTTER GREEN KÄRREBERG Se släktträd. Sätt markör i trädroten, sök namn men Ctrl+f . Härledda från barnen Ingeborg Nilsdotter Munk och Christen Nilsson Munk. Danska ättlingarna via Reer Nielsen Munk och Else Nielsdatter Munk redovisas … Fortsätt läsa Knapeadelsläkterna Green och Munks grymma öde på Orust

x  Dagens quiz: Vem var mannen som föddes i mellersta Bohuslän, studerade och arbetade i Göteborg, USA och Zurich. Rekryterades som ung av Wallenberg för att bli chef för ett nedgånget Asea – som han lyfte till en succé. Mycket tack vare uppbackning från en samhällsengagerad hustru. Internationalist även han med ideella engagemang. Anses som 1900-talets stora industriledare.Olof Martin och Eva Charlotta Edström Percy Barnevik? … Fortsätt läsa Stora entreprenörer kommer från Bohusläns schartaubälte – Orust med omnejd

I november 2007 tog sig oljeborrsupportbåten Viking II från Transatlantic i Skärhamn genom nordostpassagen, som det första svenskflaggade fartyget sedan Nordenskiölds Vega. Viking II upprepade resan i december 2010, vilket var en bragd för leden vintertid. Fast Ola Skinnarmo kanske stod för en större bragd när hans seglade med ”Explorer of Sweden” genom samma nordostpassage 2009 (video). ”Jag blev förste svensk sedan Nordenskiöld” säger Skinnarmo. Dialekten avslöjar uppväxten i … Fortsätt läsa Västkusten polarforskningens vagga: Jens Munk (och Anders Oroust) var brickor i den arktiska storpolitiken

Fast det bara var ett par fjärdings väg hade Johanna inte sett sin mor Kerstin på hela sommaren. I detta nådens, eller snarare onådens, år 1715 har Jacob har haft mycket att bestyra som befallningsman och dessutom sitta ting. Mycket av gårdens skötsel har fallit på Johanna, slitsamt för kronan kräver årligen åtta tunnor korn och en stut i skatt. Dessutom dryg betalning om man … Fortsätt läsa Hästekällafruns ridtur till häxornas Mollösund

Tavlorna säger åtskilligt om släkten och deras liv på norra Orust under 1700-talet till slutet på 1800-talet. Osedvanligt hemkära tycks de ha varit för de flesta bosatte sig i Brattås och närbelägna  gårdar i Röra. En del också i Tegneby och Morlanda. Men frånsett enstaka som slog sig ner i Dragsmark och Stångenäset lämnade ingen ön, varken till Göteborg eller Amerika. Inte ens till fiskelägena … Fortsätt läsa Båtbyggarfolket i Brattås på Orust ett segt släkte

De vita västsvenska dubbelhusen, som smyger längs bergen, står som monument för en tid då Orust lyfte sig från djup fattigdom till relativt välbärgade bönder några decennier senare. På 1700-talet bodde många trångt i ryggåsstugor med små fönster i gavelspetsen. Sillen försvann runt 1810 och folk svalt under nödåren. Det lossnade för sjöfart och båtbyggeri, särskilt efter 1830. Sedan gav havreexporten och fisket inkomster. Man … Fortsätt läsa Agromerkantila språnget lyfte Orust ur fattigdom. Hur? En lektion ges i Tavlebord