Gräventreprenören i Munkedal som gräver fram sanningar om kalla kriget

Under kalla kriget tittade man i Munkedal åt annat håll då Natoubåtar dök upp i Saltkällefjorden. Blundade också för främmande länders militärhelikoptrar som landade utanför försvarets bergbunkrar i Kvistrum. Många i samhället jobbade i bergrumskomplexet, insprängt som en myrstack med ledningscentraler och kilometerlånga tunnlar.

Vad var så hemligt? I början på sjuttiotalet växte Anders Karlsson upp i Studseröd, en by söder om Saltkällefjorden med marinens Gullmarsbas som granne. Där visade sig ubåtar som inte var svenska.

Fortsätt läsa ”Gräventreprenören i Munkedal som gräver fram sanningar om kalla kriget”

Munkedals förrädare nummer ett: överste Stig Wennerström

Tidigt 20 juni 1963 befinner sig Stig Wennerström på Riksbron, nedanför slottet där han som ung officer var arvprinsens adjutant. Fast översten når inte fram till UD vid Rosenbad, där han har en tjänst som nedrustningsexpert. Tre män sluter upp bakom honom. Den ene lägger handen på Wennerströms axel och säger ”Vi är från säkerhetspolisen. Översten är anhållen”. 20 tusen hemliga handlingar har mikrofilmats. Rullarna har överlämnats med handslag på cocktailparties. Straffet blir livstids straffarbete.

Fortsätt läsa ”Munkedals förrädare nummer ett: överste Stig Wennerström”

Allmoge på Orustöar var de verkliga krigshjältarna i Teaterkriget 1788

30 september 1788, dagen efter att svenskarna i Kvistrum kapitulerat med dansknorska övermakten.

Skepparen och ägaren till gården Kärlingssund i Dragsmark, Carl Olofsson Norberg, far med några grannar till platsen för drabbningen. Han ser med ”vår stora bedröfwelse” hur fienden tar med kanoner och annat krigsbyte. Officerare friges i Kvistrums gästgiveri med löftet att inte återuppta striden. Mesta manskapet får avtåga utan gevär men behåller tornistrar och fältflaskor.

Fortsätt läsa ”Allmoge på Orustöar var de verkliga krigshjältarna i Teaterkriget 1788”

Följ Olof Henrik Larssons livsresa från Grundsund till Chicago och Jerusalem. Och som Hellgum i Selma Lagerlöfs Jerusalem

Tuff barndom, begåvad, uppkäftig, besatt av idéer, kompromisslös. Olof Henrik Larssons karakteristik platsar med råge bland Bohusläns tvärviggar.

Fortsätt läsa ”Följ Olof Henrik Larssons livsresa från Grundsund till Chicago och Jerusalem. Och som Hellgum i Selma Lagerlöfs Jerusalem”

Himmlers SS ville se ett ariskt urhem från Brastads hällristningar

Tidigt morgonen 4 augusti 1936 lämnar en tysk bilkonvoj Brodalen på Stångenäset. I en öppen Adler sitter flera män och efter kommer en Opel Blitz, tung packad på flaket.  De dammiga bilarna gör halt vid gården Backa halvvägs mellan Brodalen och Brastad.

Fortsätt läsa ”Himmlers SS ville se ett ariskt urhem från Brastads hällristningar”

Kryssa i Skageracks skeppskyrkogård. Kriget 1941 med slagskeppsjakt och blockadbrytare

  • Världens största slagskepp, Bismarck, observeras utanför Vinga. Tipset till britterna leder till att fartyget sänks i Atlanten.
  • Fem fullastade norska fartyg flyr från Lysekil till Orkney.  Framför näsan på tyskarna.
Fortsätt läsa ”Kryssa i Skageracks skeppskyrkogård. Kriget 1941 med slagskeppsjakt och blockadbrytare”

Bohusläns krig tar sin början i kungliga sängkammare?

Har krigen, som ofta gått illa åt Bohuslän, sin upprinnelse i de kungliga sängkamrarna? Naturligtvis en befängd tanke. Fast historiska fakta är bestickande. Allianserna som skulle skapas med hjälp av kungliga giftermål fallerade. De för parterna påtvingade äktenskapen var för det mesta olyckliga, med snedsprång och säkert gräl i sovrummet – om man nu delade ett sådant.

Fortsätt läsa ”Bohusläns krig tar sin början i kungliga sängkammare?”

Storpolitisk häxkittel när Uddevalla var rikets huvudstad heta sommaren 1814

Kapellebacken söder om Uddevalla, i skymningen torsdag 21 juli 1814.

Först dyker drabanter upp i full galopp och föser undan vanligt folk och knektar på marsch mot Uddevalla. Sedan ett dammoln där vagn efter vagn dyker upp, var och en dragen av ett antal svettiga bondhästar i fyrsprång. Svärande kuskar låter piskorna vina när de stackars djuren sackar i de branta backarna.

Fortsätt läsa ”Storpolitisk häxkittel när Uddevalla var rikets huvudstad heta sommaren 1814”

Efter Thorild: Lärde från Västsverige bildade skolan

Vid sekelskiftet publicerade Svenska Akademin ett urval Thorildtexter i boken Att följa ögonblicken. Akademiledamöterna Horace Engdahl och Katarina Frostenson ger goda skäl varför vi bör läsa honom. (läs boken)

Thorild var en språklig nyskapare. Poesin kan man ha olika åsikter om. Orimmad vers retade samtida smakdomare, som Kellgren. Thorilds prosa drog år samma håll, med snärtiga meningar där några blev odödliga.

Fortsätt läsa ”Efter Thorild: Lärde från Västsverige bildade skolan”