Allmoge på Orustöar var de verkliga krigshjältarna i Teaterkriget 1788

30 september 1788, dagen efter att svenskarna i Kvistrum kapitulerat med dansknorska övermakten.

Skepparen och ägaren till gården Kärlingssund i Dragsmark, Carl Olofsson Norberg, far med några grannar till platsen för drabbningen. Han ser med ”vår stora bedröfwelse” hur fienden tar med kanoner och annat krigsbyte. Officerare friges i Kvistrums gästgiveri med löftet att inte återuppta striden. Mesta manskapet får avtåga utan gevär men behåller tornistrar och fältflaskor.

Fortsätt läsa ”Allmoge på Orustöar var de verkliga krigshjältarna i Teaterkriget 1788”

Sant och mindre sant från Tjörn. Följ släktresan till Lilla Askerön i Valla socken

Sätt en tjörbo på en klippa i havet och han klarar sig brukade min farmor Hanna Larsson säga. Tänkte hon på Åstol och Klädesholmen? Snarare hur tjörnborna klarade sig på små gårdar ett tiotal tunnland stora, mycket tack vare fisket och skutorna. Deltog de inte själva så sågs de som välbärgade med parter i båtarna.

Fortsätt läsa ”Sant och mindre sant från Tjörn. Följ släktresan till Lilla Askerön i Valla socken”

Sant och mindre sant från Tjörn. Följ släktresan till Mjörn i Valla socken

Från Skåpesundsbron har man en vidunderlig utsikt. På vänster hand västerut Mjörn. Längre ut Tjörn med släkt ner till medeltiden. Norr om Stigfjorden mitt urhem på Orust, ut till min mormors Lalleröd. Nedanför bron syns gamla vägen ner till linfärjan, som fanns här före smala bron från 1939 och den nya 1981.  I stället för pråmen, som bara tog hästskjutsar och enstaka automobil, använde färjkarlen gärna en … Fortsätt läsa Sant och mindre sant från Tjörn. Följ släktresan till Mjörn i Valla socken

Häng med Hästekällafrun på ridtur till häxornas Mollösund, anno 1715

Fast det bara var ett par fjärdings väg hade Johanna i Hästekälla  inte sett sin mor Kerstin på hela sommaren. I detta nådens, eller snarare onådens, år 1715 har Jacob har haft mycket att bestyra nedra befallningsman och dessutom sitta ting.

Fortsätt läsa ”Häng med Hästekällafrun på ridtur till häxornas Mollösund, anno 1715”

Känn krutrök från 1700-talet ute vid Nya varvet

När Stenafärjan passerat inloppet vid fästningen Nya Elfsborg ser passagerarna Ävsborgsbron och åt styrbord den forna flottstationen Nya varvet. Flottisterna har lämnat kasernerna och ersatts av en mängd företag och institutioner. Det lilla som finns kvar av det militära har flyttat till andra sidan Käringberget ute vid Långedrag.

Fortsätt läsa ”Känn krutrök från 1700-talet ute vid Nya varvet”

146-årig kapare från Vette härad eller vår förste ID-kapare

Lös gåtan Christian Jacobsen Drakenberg. Strax före jul 1732 får prästen Cornelius Nicolai i Skee prästgård oväntat besök. Vandraren som dyker upp säger sig heta Christian Jacobsen Drakenberg och är född för 106 år sedan på Blomsholm, strax norr om Strömstad. Han verkar ovanligt vital för sin ålder. Skägget döljer anletsdragen så prästen tror honom och skriver ut detta intyg: Herr Christian Jacobsen Drakenberg föddes … Fortsätt läsa 146-årig kapare från Vette härad eller vår förste ID-kapare

Thorild en bricka i ett elakt spel. Politisk dagbok 1792-1794

Aktörer: Thomas Thorild Carl Gustav Reuterholm, president kammarrevisionen, ”diktator” Nils Henrik Liljensparre, Stockholms förste polismästare, sedan underståthållare Hertig Karl, förmyndare för kungen. Kung efter 1809. Gustav IV Adolf, kung mars 1792. /Ingemar Lindmark Politiskt rådde hösten 1792 ett hela havet stormar i Stockholm. Finska baronen Reuterholm var visserligen bara president i kammarkollegiet. Men med sin nära relation till kungaförmyndaren Karl hade han den verkliga makten … Fortsätt läsa Thorild en bricka i ett elakt spel. Politisk dagbok 1792-1794

Efter Thorild: Lärde från Västsverige bildade skolan

Vid sekelskiftet publicerade Svenska Akademin ett urval Thorildtexter i boken Att följa ögonblicken. Akademiledamöterna Horace Engdahl och Katarina Frostenson ger goda skäl varför vi bör läsa honom. (läs boken)

Thorild var en språklig nyskapare. Poesin kan man ha olika åsikter om. Orimmad vers retade samtida smakdomare, som Kellgren. Thorilds prosa drog år samma håll, med snärtiga meningar där några blev odödliga.

Fortsätt läsa ”Efter Thorild: Lärde från Västsverige bildade skolan”

De egensinniga svartrockarna i Thorilds hemtrakter

Lekte Thomas Thorén på vallarna till Bohus fästning? Thorild, som han kallades sig senare, har inte skrivit om sina barnaår. Men  det är troligt eftersom han bodde i närheten. 1765-1772 togs pojken om hand av brodern Olof Thorén, stadskassör i Kungälv och tygskrivare på fästningen. Den hade då förlorat sin militära betydelse men fängelset fanns kvar med ett sjuttiotal fångar i cellerna vid yttre borggården.

Fortsätt läsa ”De egensinniga svartrockarna i Thorilds hemtrakter”