Åkturen från Göteborg tar bara tjugo minuter med de ultralätta vagnarna. Ett knapptryck och datorstyrda vagnen kilar iväg nonstop med avtag på stickspåret i Svenshögen.
Elisha Otis uppfann säkra hissen 1853. Äntligen har samma idé slagit rot horisontalt. Snabba minitåg – som vidgade storstadsmetropolerna, bidde tummen när planerna på snabbjärnväg till Stockholm skrotades. Flyget är bättre på långdistans, för de pilotbefriade planen kör bränslesnålt på tallolja.
Bohusbanan har numera dubbelspår, billigt byggda som skelett i två våningar. Uddevallasonen Axel Wenner-Gren hade känt igen sig för banan liknar hans havererade ALWEG.
Bostadsbubblan tillsammans med kostnader för infrastruktur och invallning mot älven fick Göteborg att krascha. En timmas resa från stan var det tvärtom med en utarmning där hus inte kunde säljas för byggkostnaden. Svaret blev att expandera västkustmetropolen som hotspot med ett tjugotal mil runtom. ♦= klicka till karta
Göteborgarna flyr kapsejsade förorter som Angered och Biskopsgården. De söker ett liv närmre naturen uppefter Bohuslän och Dalsland, dit lättvagnarna från Uddevalla löper på Lelångenbanans gamla banvall. Med superbredbanden kan man jobba tre av veckans dagar på torpet och de andra två i Göteborg. I Ucklum kan man gå torrskodd och slippa stövlar tillfällena då Göteborg city liknar Venedig.
Glöm gamla bilen
Vi väljer en självkörande Bilobus, som efter trettio år i stan är pensionerad i Ucklum. En titt i Retinaögat och sedan säga Hub Stenungsund så går elmotorn igång. Annars kollektivt. Utan förare har de råd att köra stup i kvarten, ofta ända hem till grinden.
Inte bara passagerare fraktas i the Nodriver utan också matkassar och andra paket som robotarmen stoppar i skåpen – där också drönarna kläcker sina leveranser. Egentligen samma jobb som busschaufförerna skötte hundra år tidigare. Stora paket togs från buss-skuffen och de små kastade han genom fönstret ut på mjölkbordet. Postpåsarna stacks från ratten genom samma öppning och hängdes på en krok. Skillnaden är att en mänsklig arm ersatts av en robot.
Resan beställs med surfmobilen, som hos de flesta sitter som implantat.
Neohippies
De som var med 2017 ser ett helt annat Svenshögen i dag – tack vare nya tekniken. Men också med avstamp från 1850, för nya generationen söker det genuina nära naturen.
Första vågen kom efter sekelskiftet med neohippies som i nyköpta hus förde in ett nytt tänkande. Tarmsköljning och indiandanser bidrog till skepsis från urbefolkningen. Som inte blev inte mindre av att många kvinnor för sektens skull hade bytt till konstiga kläder och ännu konstigare namn.
Men på samma sätt som kulturen hos haschrökande hippies i Kalifornien öppnade för persondatorns tillblivelse så vitaliserade Ucklums neohippies den lokala ekonomin.
Bert and breakfast
När regeringen ströp invandringen satt Bert Karlsson illa till med tomma förläggningar. Men själv gaggig på äldre dar såg han en gigantisk marknad: det växande antalet vårdkrävande 80+ som samhället inte hade råd att ta hand om. Sagt och gjort, Karlsson blev själv testpilot då Svenshögens gamla sanatorium ♦ anpassades för äldre, mer eller mindre klara i roten.
Även om Karlsson anställde invandrare så sprack kalkylen i Svenshögen. Därför byggde han ett likadant äldrehem med billiga vårdare på Madagaskar och ett annat på Fiji i Söderhavet. Åttioplussarna varvade med förtjusning de tre etablissemangen, dels för de varma baden och dels för att dryga ut statliga vårdpengen. Som nu räcker för lyxmenyer komponerade av Ucklumfödda krogdrottningen Lilian Mannerström.
Berts arvingar har sålt företaget till Hilton Hotels & Resorts. Yankarna behövde en ersättning för turisterna, som i nya delningsekonomin föredrar att bo privat. Med friskt riskkapital utvidgades Karlssonmodellen för all sjukvård på global basis. Landstingens fattighustänk är passé. Med en vårdbiljett i handen väljer patienterna numera klinik på samma sätt som i forna tiders Booking.com.
Med köpeskillingen på fickan anställde Bertarvingarna avhoppare från Hogia för att utveckla sjukvårdsplattformar. Därför har programmerare i stugorna runt Svenshögen fullt upp med utveckling av digitala vårdpaket. Patienterna sköter numera det mesta av det administrativa, som i nätbankerna. Landstingsbyråkraterna har fått byta från kostym till vita rockar, med tid för vård av de sjuka.
Hällungen gräsrotmedia
I Grössby är det mer än tre mil till Kungälv och Uddevalla. Därför kunde Christian Larsson öppna häradets första lanthandel vid Grössby gata på 1850-talet. Hans fars Lars Rasmusson i Huveröd satt då i riksdagarna som avreglerade stadsprivilegierna. Den agrara ekonomin satte fart, i skogsbygder som Ucklum inte minst. Även två hundra år senare ligger bygden i frontlinjen med merkantilt nytänkande.
Träbaserat papper och nya tryckpressar fick lokaltidningarna att växa som svampar ur jorden sent 1800-tal. Innan fick allmogen lita till kungörelser från predikstolen och sladdret på kyrkbacken.
I tidningar som Bohusläningen annonserade bönderna ved och smågrisar. Bondmororna sålde smör och ägg till de nya handelsbodarna och fick då kontanter för att handla på Åhlén & Holm. För uppdragen i sockenstämman behövde husfar kontorsartiklar. De beställde han från Åhléns läromästare, John Fröberg i Finspång. Handlarsonen från Svanesund ♦ blev som postorderhandels urfader landets störste annonsör. Och därmed urfader till dagens e-handel.
När Bohusläningen och annan lokalpress gick i graven fruktade många en utarmning. Utan media förlorar bygden sin själ. Varför skall Google, AirnB och andra nätmonopol berika sig när vi kan sköta förmedlingen själva? Den frågan ställde sig ett antal mediatränade rotade i trakten. Några frön såddes av SvT Uppdrag Gransknings Joakim Dyfvermark från Sågen och Magnus Svenungsson, sprungen från Kvatroneröd ♦ i Svenshögen.
En av landets tyngsta PR-män, Roger Hällhag från Kalvhagen bidrog med strategin tillsammans med Wikipediaposteln Peter Norrthon på Sågen ♦.
Till vänster Roger och Bengt Hällhag, torpet Kalvhagen ♦, söder om Svenshögen. Sanatoriemaskinist Torsten Bengtssons dotter Marita Björklund-Modess brukade gästa barndomshemmet ♦ nedanför Kalvhagen. Som rutinerad journalist i byggbranschen var hon klippt och skuren för att rapportera om socknens ekobyggen.
.
.JPG)
Mest aktiva i tillblivelsen av Ucklums mikromediakonglomerat var två neohippies – Eva Sanner i norra Huveröd ♦ och Carl Javér, bosatt vid Sågensstranden ♦. Den senare prisbelönad för filmen om Europas första hippies.
Sanner hade varit redaktionell chef för tidningen Hälsa och som relationsterapeut mest känd för boken Kåt, glad och tacksam. Carl Javér arbetade för Sveriges Television innan han filmade lokalt. Som denna dokumentär om björksav på Sågen:
Att de valde namnet Hällungen för nättidningen med tillhörande TV-podd var ingen tillfällighet. Originalet var patientföreningens vitt spridda jultidning, tills Svenshögens sjukhus stängdes på 1980-talet. Förebilden avspeglades i nätbladets kultur och historiska stoff. Sanners dating- och familjesida sög in läsare. Exponering av lokala kommersen finansierade det hela.
Publiken mixar själva sina media med material som hämtas från Hällungen och andra lokalwebbar. Filterbubblorna mixar uttagen till exempelvis Sköldungabygden eller Veterantraktorkavalkaden. Eller närturismens vandringsleder.
Många i socknen är bloggtränade. Framförallt grå pantrarna bidrar med liv och lust. Hällungen lever upp till Ucklumbladets upplägg i Internets barndom då hela socknen var engagerade i utgivningen.
Grönavågarna vågar
Vågen av inflyttare väckte bygden ur törnrosaslummern. Pionjärerna i början på seklet kombinerade forskningens framkant med tradition från 1800-talet. En var Åke Wikström, en datanördig teknologie doktor på Chalmers som sadlade om och ekoodlade grönsaker på Sågen – som såldes i gårdsbutiken ♦.
Då återvinningsmissionären Åke själv blev blomjord expanderade hustru Tin Tins släktingar Solgläntan. Butiken växte till en grön supermarket för bygdens närodlare. ICAs och Konsums stormarknader har slagit igen för de flesta beställer matkassar på nätet, istoppade av robotar på logistikcentret i Grössbacke ♦.
Näthandla ekogrönt kan inte vara enklare: en webbkamera riktad mot disken, klicka på skärmens prislappar, betala med Klarna och påsen levereras dagen efter. Med primörer när de smakar som bäst.
Vill man inte få hemkört kan matkassarna hämtas ihop med e-handelspaket genom att öppna surflås i boxarna ovanför Solgläntan ♦. Fast lätta paket lämnas med automatstyrda drönare i en takpipa, inte olikt Santa Claus på julafton.
Åkes gårdscafé med nyttigt tilltugg har återuppstått strax intill – som Bohus Food Court i före detta Oskarshems kursgård ♦. Investeringen betalades med miljoner som Sågenbosatte Björn Mattson ♦ fick då han sålde Annas Pepparkakor.
Där kan besökarna välja på hälsorätter och bakverk taget från receptböcker skrivna av Birgitta Rasmusson, en gång i tiden praktikant i Oscarshems kök. Men framförallt bjuds det på äggost och annan bohuslänsk 1800-talsmat, grundat på Barbro Östlunds kokböcker. Hon var konsulent, som när Hushållningssällskapet fanns, lärde traktens bondhustrur att laga mat.
Gert Winkler var teknikansvarig för Alfa Lavals mjölkningsrobotar innan han övertog ekoodlingen på Sågen. Ingen större skillnad på spenar och salladshuvuden resonerade Winkler och utvecklade med assistans av Åke Wikström en robot som markbereder för sådd och sedan rensar ogräset.
.
När kunden beställer grönsaker på nätet åker svävarroboten Åke ut och plockar. Automatiskt om inte beställaren pekar ut växten på surfisen. ”Färskt grönt färskare” som det står i reklamen.
Husqvarna i Brastad utgår från robotgräsklippare när de bygger Winklerrobotar, med ett pris överkomligt för vanliga trädgårdsodlare. Egen täppa i Ucklum är därför guld värd.
Winkler Successor Inc har klättrat i värdekedjan med odling av mjölmaskar, som sedan blir hamburgare hos Bernts Chark AB ♦ Huveröd. Det som blir över får fisken som odlas i Sågenbäckens gamla kvarndammar ♦ .
Intill kvarnruinerna pumpar vädurer från 1800-talet upp vatten till odlingarna.
Nytorparna
Rutger Macklean – mannen som styckade byarna. Så kallas friherren från grannsocknen Hjärtum som blev pionjär för 1800-talets skiftesreformer. I Ucklum sprängdes byarna och gårdsbyggnaderna spreds ut över bygden, ofta nybyggen med de västsvenska dubbelhus vi ser idag. Vem hade trott att byarna längs en bygata skulle återuppstå runt gårdarna i Huveröd och Sköldunga? Med Bullerbylagen fick landsbygden en renässans. Bönderna behövde nämligen nya inkomster som ersättning för intorkade EU-bidrag.
Generationer som läst Astrid Lindgrens Bullerbyn drömde om att flytta till en sådan gemenskap, där barnen kan leka på bygatan. Komunen skrotade gamla översiktsplaner som utarmade bygden med allsköns byggförbud. Huveröd blev först med att runt varje gård lokalisera några tiotal nybyggen längs en bygata. Några timras som dubbelhus med stöd socknens återuppväckta hantverkstradition. Annat lokalt byggmaterial prövas också, kombinerat med det senaste inom högteknologin.
Föregångare var förre marindirektören Peter Norrthon på Sågen ♦. I början på seklet byggde han med erfarenhet från båtarna en bostad av en snickarbod. Gråvattnet göder växterna i växthuset, där det renas för återanvändning.
En lerad ugn räcker för att värma huset med egen ved. Hans lärjungar i bygden har inramat sina hus runtom med växthus, som både isolerar och tar till vara på solen.
En bautasten från järnåldern är rest till Peters minne uppe i permakulturskogen.
Jordnära byggen
Entusiasterna på Sågen var inte först med lerhus. Inspirerad av engelsmännens cob houses byggde Rutger Macklean jordhus åt arrendatorerna i Skåne.
Lättklinkerbetong i Presstorp ♦ har hakat på 1800-tals-tekniken och bygger väggelement av näraliggande Pottebackens lera och isolering med torv från Smedseröds mosse. På utsidan täcks byggdelarna med nanosolceller och de har elektroniktapeter på insidan. Fönster behövs inte. Hela rummet blir en bildskärm, med Hawaii ena timmen och Alperna den andra. All ström behövs inte för huset och bilarna så åtskilligt exporteras på nätet.
Då landsbygdsbidragen torkade in efter EU-kollapsen förtvinade Ucklum med sly och gran på beten och åkrar. Huveröd blev först med socknens räddning. Småbruken styckade i nytorp med två hektar för hästbete och odling med Winklerrobotar. Och för vedens skull lika mycket mark för lövskog så att vackra landskapet bevarades.
Husen byggs som de gamla torpen förenat med nya tidens teknik. Några av de nya torparna ser sig som backstugusittare och gräver ner bygget i grusbankarna. Glasfasaden framför fångar solen för lagring som jordvärme. Solcellerna sitter i glaset.
Energikonglomerat
Tegelbrukets skorsten i Presstorp revs under kriget av släplinan till en spärrballong som slet sig i England. Varför inte vindkraft ankrade som spärrballonger? Sagt och gjort. En farm med heliumfyllda turbiner svävar ovanför Sköldungaskogarna, med strömkabel i ankarlinan. Högt bland molnen stör de ingen. Wifiantenner i vindsnurrorna konkurrerar med fiberbredbandet.
Strömmen används bland annat för att ladda samägda NEVS, den nya tidens trollhättemoped:
I Sköllungas gamla grusgrop ♦ jäses bygdens sopor till biogas, vilket tillsammans med vedalstrad pyrolys (som kolmilor och gengas) och solfångarna driver gropens Sterlingmotorkraftverk. Genom att snabbt växla varm och kall luft driver kolven elgeneratorer utan att spy avgaser. Det är ett bättre alternativ än att elda med torv från Sköllungamossarna.
Solvärmen ackumuleras i Kvarndammen ♦, överdäckat av intilliggande pålfabriken. Kyla sparas på samma sätt i den täckta Kvarnsjön. Förr gav de vatten till Sköldunga kvarn, senare restaurerad av hembygdsföreningen. Kvarnen ligger vid bygdemuseet ♦, som även visar hur folk levde 2017.
Clearenergy har med kostnadseffektiv produktion av stirlingmotorer i Stubberöds ♦ tömda grustäkt skapat en världsindustri.
Deras tillverkning av termoelektriska element används inte bara i elalstrande kaminer utan också som energilås i de väggdelar Lättbetong AB tillverkar i Ucklum. Sådana väggar sitter i Spotifyes och Googles europeiska serverlador, som är grannar med Clearenergy i Stubberöd.
Bergvärme som värme/kyla-växling har funnits länge. Pionjären Peter Norrthon på Sågen tänkte tvärtom. Han pumpade luft från en slags jordkällare till ett kylskafferi i köket.
Närande turism
Ucklum britters och fransosers närmaste vildmark? Självkörande bilar har funnits länge, med Volvo/Uber i tätklungan. Trots tätkörning på intelligenta vägar som jämnar ut trafiksmeten så kan det bli trångt. Volvo/Uber satsar på flygande bilar och pilotbefriade helikoptrar och då testas Ucklum för den nya tidens närturism – från London och Paris! Först en robotstyrd Airbusskyttel Heathrow-Landvetter och sedan en självflygande Uber helikopter till stugan i Ucklums tassemarker.
Vildmarken norr om Kungälv har blivit ett populärt weekendmål för kontinentaler som vill gå på tur. Det tar fem timmar med bil från Heathrow till Lake District i Yorkshire. Till en stuga i Ucklumskogen räcker det med tre.
Skogsbilvägarna in mot Hjärtum och Västerlanda lönar sig bättre som turiststråk än för att transportera virke. Hytter längs efter vägar och stigar hyrs hos delningstjänster som Airnb. Åtskilliga gårdar i socknen har Bed & Breakfast, inspirerade av Älgberget i Buxeröd ♦.
Överlevnadskurser är populära. Robert Olaussons familj i Panneröd ♦ lär turister bygga indiankanadensare efter Ljungsgkilebon Harry Macfies ritningar. Näverkanoterna är lätta att bära mellan de trolska skogssjöarna.
Skogsluff och bad lockar barnfamiljer.
Helst vill tidens urbaniserade turister leva primitivt, utan annan el än från vedkaminen.
Rollspel lockar många. Gärna leva 1800-tal med en kärra efter hästen, som Amishfolket. Eller 1500-tal, som när Skottlands kung nyårsfirade i Ucklum. Roligast är vikingablotet med festande efter lyckad danagäld.
Garanterat självkörande Uberhästar kan hyras på Hamra ridcenter ♦.Ägaren, Sofia Westergren, var som primus motor i Södra Bohuslän Turism AB pionjär för Ucklums turistsatsning.
De mer bekväma turisterna föredrar järnåldershuset med hotellet framför Vidrik Werlandssons bautastenar i Grössby ♦.
Därifrån utgår vandringar till fornborgar och annat fornt.
Campus Ucklum
Så gott som alla studerar eftergymnasialt, efter studenten eller som livlång utbildning. Men på universitetsorterna syns bara studenter som behöver labb eller kliniker. De flesta distansläser på nätet stödda av kursplattformar som marknadsledande eDx från Harvard University och MIT. Sverige matchar med framgång den konkurrensen med Nobel University.
Att enbart plugga på kammarn duger inte. Även studenter är sociala varelser. De vill mötas ansikte mot ansikte, både för nöjes skull och för parbildning. Därför formades Ucklums mikrocampus som samlingsplats för häradets studerande.
Gamla Ucklumskolan byggdes om för gamla sortens seminarier med plats för nät-tentor under kontrollerade former.
Församlingen förlorade skattebetalande medlemmar. Eftersom just ingen gick i högmässan avkristnades Ucklums kyrka och blev aula för bygdecampus.
Studenter från hela Europa kommer varje midsommar till retrorock-festivalen på Smedseröd ♦.
Logistikens Mecca
Svenska logistikundret väcktes på 1960-talet då Volvofolk och forskare konfererade på Stenungsbaden. Resultatet blev att studenter på Chalmers skolades i ett flödestänkande till nytta för Volvos och Ikeas överlägsna materialpussel. Hogia i Stenungsund blev landets största mjukvaruproducent mycket tack vare satsning på logistik. Tillsammans med rederierna och en mängd teknikutvecklare blev regionen ett av världens främsta logistikkluster.
Hogia kunde inte valt en sämre plats för kontoret än vid brofästet mot Stenungsön. Havsnivån steg och vågorna skvalpade mot väggarna på samma sätt som mot Volvos fabriker i Torslanda.
Det fick Hogia att flyttat verksamheten till Grössbacke ♦ på gränsen mot Spekeröd. Intelligenta bilar har varit i ropet länge. De intelligenta vägarna glömdes – tills Hogia, Volvo och Ericsson bildade ett utvecklingsbolag för sådana på samma plats.
Vägskyltar i digitala molnet styr bilautomatiken. Flytande vägtaxor efter kilometer och klockslag gör att bilisterna väljer billigaste eller smartaste sträckan. Eller snarare fordonen eftersom de tänker själva och får taxorna via 6G på samma sätt som de skickar ruttdata till skattefogden. Krockar någon på motorvägen vid Kungälv stiger taxan och trafik leds till älvdalen.
Grössbacketeknik för smarta vägar är räddningsplanka för krisande Ericsson. Även för Volvo, för det är glest med långtradare på motorvägarna.
I stället åker lastbilarna med snabba färjeskyttlar från Rotterdam. De obemannade minifärjorna gör snabba anlöp längs kusterna, som här vid Marstrands Koön, Lysekil och Strömstad. Sedan kör de förarlösa bilarna containers korta turer på tvärs genom Sverige.
Översvämningarna dränker Stenungsunds köpcentrum men det är inget större bekymmer. Det ligger i samma dödsryckningar som köpladorna uti Göteborgs Bäckebol och Uddevallas Torp. Varför åka och handla när det mesta kan köpas på nätet? Det som inte levereras från Zalando och andra e-handlare på kontinenten kommer från robotplocklagret i Grössbacke. Förarlöst levererat i husets kundkoja nästa dag.
Rymdstationer lärde sig docka redan på 1960-talet. Samma teknik används nu för bussarna som aldrig gör uppehåll på motorvägen mellan Malmö och Oslo. Moderna bilar kör upp i rumpan på bussen och slussar över folk och gods i båda riktningen. Sedan kör fordonet utan chaufför en vända runt Ucklum för lämning och ny hämtning.
Drönare har länge levererat paket i en box utanför stugknuten. Snart blir de så stora att de också tar passagerare. Sätt dig på altanen, klicka i mobilappen och flygfarkosten tar dig golfbanan, trafikhubben eller vart du vill. Taxan dras på mobilkontot som poddtaxin på sin tid.
/ Av Ingemar Lindmark
Magasin Hällungen 