Fram till sin död 1995 syntes den första advent en okänd man sitta bakom kungaparet i slottskyrkan. Varför blev denne mister X inbjuden varje år?
Det ryktades att han var son till Gustav V? Knappast troligt. Silvia stod i tacksamhetsskuld för att han fick ut släktingarna Sommerlath från DDR lagom till bröllopet 1976. Den mystiske mannen belönades 191 med H.M. Konungens medalj i serafimerordens blå band och titulerades då föreståndare.
22 augusti 1961 bevittnade Berlins borgmästare Willy Brandt bygget av muren. Bredvid står samme mister X. Brandt kallar sin vän”der Schwede” och ”der Opernsänger”.
Innan han sjöng Erik i Värmlänningarna på Stockholmsoperan bytte han namn till Carl Gustaf Svingel.
Han var inte bara kalla krigets Röda Nejlikan som befriade fängslade genom järnridån. Svingel var också en hemlig budbärare mellan Väst- och Östtyskland för de politiska ledarna. I tjugoårsåldern bytte han namn till Carl Gustaf Svingel.
Tidiga mornar på 1920-talet sågs barn komma ut från Hjärtums barnhem för att arbeta på gårdar i götaälvdalen. Ett var Gustav Samuelsson, som när han blev operasångare kallade sig Carl Gustaf Svingel. Senare kallad Der heimliche Botschafter i Berlin. ”Hemlige ambassadören” försökte utan framgång utväxla Raoul Wallenberg mot spionen Stig Wennerström.
Att presentera denne superfixare i kalla krigets Tyskland är som att lägga ett pussel. Vissa bitar fattas och några är så diffusa att det är upp till andra att förtydliga. Svingel byggde tilliten i sin karriär genom att vara tyst som en mussla. Även efter tyska återföreningen 1990, för då var han för gammal att skriva memoarer. Fem år senare övervakade en präst utkastningen av hans aska ströddes i Strömmen nedanför slottet, fast det inte var tillåtet.
Maskrosbarnet i Hjärtums barnhem
I Hjärtums hembygdsförenings årsbok 1981 berättar kyrkoherdesonen Bengt Wallenius om sin barndomsvän Gustav Samuelsson. I socknens födelsebok från 1916 står pigan Alma Samuelsson från Utby Mellangård som moder. Men faderns namn saknas. Gustav kom tidigt till det nybyggda barnhemmet inte långt från Hjärtums kyrka.(Grundplåten kom från Hulda Mellgren på fädernegården Sollum. Förmögen blev hon av att tillverka snus i Göteborg).
Hemmets föreståndarinna Anna Johansson fostrade barnen efter herrans tukt och förmaning. Söndagarna ledde fröken Johansson flocken till kyrkan. Varma sommardagar också till bad i Sollumsån eller sjön Lille Vector inne i tassemarkerna. ”Vi kände dem alla väl, mina syskon och jag, från möten på vägarna kring byn och de årliga julkalasen” skriver Bengt Wallerius.
Gustav stack ut från de andra. Han vårdade klädseln och var osedvanligt socialt begåvad vilket charmade gamla tanter. Att vara oäkting hindrade inte att han gärna ledde sina kamrater. Med sina imitationer var han en estradör redan då. Ett paradnummer var att imitera kungens trontal i radion.
Barnhemmet låg på mark tillhörande gården Hjärtum Övra, sydost om kyrkogården. Här från höjderna hade hemmets barn utsikt över de bördiga fälten nere dalen, intill älven med alla skutor.
Byn runt Hjärtums kyrka. Klicka på siffrorna.
Hjärtat fanns i Hjärtum
Efter konfirmationen fick Gustaf tjäna dräng på gårdar i socknen. Hårt arbete knäckte ryggen så han placerades i en gipsform på barnhemmets vind. Möjligen dög han till skräddare och därför skickades han för upplärning på Vanföreanstalten i Göteborg.
Sommarloven tillbringade han i Hjärtum, provisoriskt inhyst i ett rum i ålderdomshemmet när det inte behövdes för provinsialläkarens mottagning.
Trots åldersskillnaden blev Gustav och hemmets föreståndarinna Jenny Andersson goda vänner – och kanske mer än så. På femtiotalet kom han varje sommar i sin vita Porsche för att hälsa på henne i Hjärtum, ända tills hon 1963 pensionerade sig i den västmanländska hembygden. (Två ljusstakar i kyrkan, donerade 1962, är ett minne av henne).
Det hände att kamratgänget, där prästbarnen ingick, smög in kyrkan för att spela orgel och höra Gustavs baryton. Sångrösten hade nämligen upptäckts på Vanföreanstalten. Under ett par år betalade någon för sånglektioner hos sångaren Elof Benktander på Stora Teatern. Vem denna någon var vet man inte. Vilka umgicks Gustav med i Göteborg utöver kamraterna från Hjärtum? Det finns trådar att nysta i för den som tränga in i hans senare öden.
40-talet
I slutet på trettiotalet flyttar Gustav till Stockholm för att undervisas av Andrejeva Skilondz, då den främsta sångpedagogen med flera stora sångare som elever. 22 år gammal bytte namn till Carl Gustaf Svingel. Lite är känt om hans år i Stockholm utom att han uppträdde som Erik i Värmlänningarna, som spelades på Operan 1946-1951.
Svingel återvände ofta till Hjärtum, där han brukade sjunga i kyrkan. Till skillnad från högmässorna var det då fullsatt.
Mitt emot kyrkan bodde Ella Hansson, som var handikappad sömmerska. När huset behövde målas ställde Carl Gustaf upp, vilket var 1948. Eftersom han var höjdrädd tog han hjälp av ynglingen Gunnar Karlsson (som blev snickare och hembygdsforskare i Hjärtum):
– Svingel gillade att ställa till till spratt så vi hade hemskt skoj berättar Karlsson. Vi höll på i fjorton dagar för ett jobb som en målare säkert hade klarat på en.
Gustav V och Carl Gustaf. Sanning eller skröna?
Här saknas pusselbitar. Vem betalade sånglektionerna? Hovet påstods det, till och med när han senare studerade i Italien. Finns det en sanning i ryktena att Carl Gustaf fick pengar uppe på slottet och då kallades manöverbarnet av slottspersonalen? Och att Gustav V dök upp när han som sextonåring konfirmerades.
Senare fick Carl Gustaf ett signerat porträtt av kungen ute på Tullgarn. När denna spelade tennis var Carl Gustaf bollpojke och hann dessutom med att umgås med prinsarna Wilhelm och Gustaf Adolf. När kungen dog 1950 slussade nya drottningen Louise ett stort arv till Carl Gustaf Svingel.
DDR-advokaten Wolfgang Vogel var bröllopsvittne när Svingel 1991 gifte sig med sin hushållerska Imma Grossman. Mummi, som hon kallades var trotjänare, mest om husmor, på Haus Victoria 1959-1984.
Enligt Mummi kallades han för prinsen av de andra barnen i Hjärtum. ”Och bakgrunden är inte svår att föreställa sig” skriver barndomsvännen Bengt Wallerius. ”Under hela sin barndom hade han existerat med invektivet ”horunge” över sig i en hård och dömande tid och detta har hos honom skapat ett trauma som inte blivit mindre när han i det vuxna livet kom att umgås med familjer som alla hade familjer bakom sig”.
Fria fantasier? Eller var det ett resultat av kungens lägring av Alma Samuelsson under en manöver på Backamo 1915? Dom säger det brukade Svingel säga. Alma avslöjade aldrig fadern, enda ledtråden var att hon hade tjänst som husmor på Backamo.
Kungen besökte I17 efter att ha avtäckt statyn med Karl X på Uddevalla torg den 31 augusti 1915. Här finns ett och annat för kalenderbitare att utreda.
Spionbytarna Wolfgang Vogel – och Svingel
Kansler Brandt med mannen vid muren – som teg som muren
Carl Gustaf Svingel, en av 1900-talets stora svenska livräddare
”Ambassadör” Svingel öppnar hål för politiker i järnridån
Herbert Wehner, politiske kameleonten som skyddade Svingel
Musketörerna Brandt, Kreisky och Palme – med Carl Gustaf Svingel som sekundant
Två av kalla krigets mest uppmärksammade svenskar kom från samma gård i Hjärtum
Vid krigsutbrottet i i september 1939 lyckades Svingel ta sig hem från Juan-les-Pins på Rivieran. Jetsetorten ligger en halvtimmas resa från Nice där Gustaf V spelade tennis i april samma år. Kungens byst pryder parken Jardin Albert I, framför hotellet där han brukade bo.
/ Av Ingemar LindmEK
Magasin Hällungen 