Som riddar Katos borg i Mio min Mio. Känslan infinner sig när man ser Ragnhildsholmen från spången över vad som förr vad en bifåra till Nordre älv. Visserligen syns bara rester av fästet som kung Håkon Håkonsson lät bygga på1250-talet. I fantasin reser sig den långa ringmuren och bakom den slottet med sitt torg.
Bakom syns taken från träbyggen för förråd och logement. Granitklippan var en perfekt plats för att bevaka på Nordre älv, då kallad Älven eftersom här gick mesta sjöfarten. Svenskarnas utfart i östra älvfåran var mer eller mindre strypt av rasmassorna vid Jordfall några år tidigare.
åkonss
Både Hisingen och Kungahälla på andra sidan var norskt så från Ragnhildsholmen ♦ kunde tull utmätas. Kungahälla behövde skyddas. Staden med sitt kastell på klosterkullen (1 på kartan) brändes 1135 av nordtyska vikingar och de, som inte slogs ihjäl, fördes bort som slavar. Staden växte under kung Håkon, med ett nytt Franciskanerkloster och utbyggnad av Kastellklostret på klosterkullen ♦. Kungen säkrade nämligen makten genom att ha tumme med biskoparna
1260-tal södra porten i atlantimperium
Vid denna tid stod kungen på höjden av sin makt. Han hade slagit ihjäl sin svärfar, hertig Skulle Bårdsson, som utmanade om kungamakten. Inbördeskriget mellan birkebeinar och de i Bohuslän starka baglerna upphörde. Håkon kontrollerade hela Norge, inklusive Jämtland och Härjedalen. Island och Grönland var på väg att inlemmas i riket sedan han avlivat Snorre Sturlasson. I atlantimperiet ingick också öarna från Shetland ner till skotska Hebriderna ♦ och ön Man ♦ i Irländska sjön. Pengarna från handeln behövdes för Håkons många byggen: de största var mäktiga Tunsberghus i Tönsberg, Håkonshallen för storslagna fester i Bergen♦ och St Magnuskatedralen på Orkney ♦ – efter Nidarosdomen då den största kyrkan i riket. Det var där Håkon dog 1263 i sviterna han ådrog sig i ett slag vid Largs ♦, söder om Glasgow.
Om det var god tillgång på sill eller för att expandera söderut mot Danmark som fick Håkon att investera i Bohuslän är ovisst. Öckerö ♦ och Marstrand bebyggdes. 1248 höll han med sin flotta till vid borgen Dynge ♦ vid Gullmarsfjorden. Med nyanlagda Dragsmarks kloster och kanske också Kungsviken ♦ på Orust kunde kungen hålla ett öga på skeppen som passerade på fjorden. (Håkonsagan 333)
Avtalen med Hansan till trots så misslyckades expansionen söderut. 1253 avseglade en flotta ledd av Håkon på magnifika flaggskeppet Krossuden, byggt på Orust ♦ från Öckerö för att härja längs halländska kusten. Röveri var allt man uppnådde i Halland och Skåne. (Håkonsagan 277, 285) För det blev inte mycket av biståndet Birger Jarl lovat Håkon på Gullbergs hed ♦. Frånsett att svenskarna fick två socknar på Hisingen och därmed en korridor till västerhavet – till vad som skulle bli Göteborg.
Parkering och stig mot Ragnhildsholmen. Se kartan.
1260-tal: Trassliga giftermål
Birger Jarl och kung Håkon hade beseglat fredsöverenskommelsen i Lödöse några år tidigare genom att gifta samman dottern Birgitta Birgersdotter med Håkons son, som även han hette Håkon. I juletid 1156 gav kung Håkon den gamle order till sin medregent, Håkon den unge, att skynda sig till Kungahälla för att hantera fejden med danskarna. Efter en storm landade den yngre Håkons följe på Hvaleröarna ♦ där de sedan tog landvägen genom Bohuslän.
9 januari flyttade Håkon och hans män in på Ragnhildsholmen, borgen som av allt att döma då var nybyggd. 21 februari reste de tillbaka till Oslo men kom tillbaka första veckan i april. Sedan for de till västgötaborgen Lena ♦ där Håkon förhandlade med Birger Jarl och sonen Valdemar om en pakt mot danskarna. Läs mera om Ragnhildsholmen.
Åter på Ragnhildsholmen jagade Håkon med falkar och hundar. Den råa vårluften resulterade i en förkylning. Den sjuke Håkon skeppades för bättre vård till Tönsberg där han dog den 5 maj 1257, 25 år gammal. (Håkonsonsagan 288) Hans ersattes av sin då nitton år gamle bror Magnus. Nya kungen bytte landskapslagarna med en landslag och fick därför tillnamnet Lagaböter. Ragnhildsholmen utnämndes till statsfängelse. Det kan vara cellerna man ser i de utgrävda källarvalven. Mördare i Bohuslän som inte togs av daga på ort och ställe förpassades hit.
Danska kungen Erik Plogpenning, döpt efter sin plogskatt, mördades av sin bror Abel av Slesvig 1250. Hans gemål Jutta gav honom fyra döttrar men ingen son. Efter Abel tog lillebror Christoffer över regerandet tillsammans med drottning Magrete av Sambiria. Eriks Plogpennings döttrar var eftertraktade ty de ägde stora jordagods. Sofia Eriksdotter gifte sig med Birger Jarls son Valdemar 1260, fast rätten till danska gårdar gick hon miste om.
Förmögenhetsflykten skrämde nyblivna änkedrottningen Margrete, som därför spärrade in Sofias systrar i ett Roskildekloster. Magrete var en mäktig kvinna för styrde över den minderårige tronföljaren Erik (Klipping). Ingeborg lyckades rymma till Norge där bröllopet 1261 med Magnus Lagaböter stod i Bergen. Dock utan att få med sig sitt danska farsarv, vilket bäddade för kommande krig.
1270-tal: brödrastrider
När pappa Birger Jarl dog 1266 fick kung Valdemar regera på egen hand men sägs hellre ha ägnat sig åt fruntimmersaffärer, bland annat med drottnings Sofias syster Jutta. Sofia ångrade nog att hon gett fristad till systrarna Agnes och Jutta när de rymde från klostret. Valdemar straffades med en botgörarresa till Rom 1274. De trassliga familjerelationerna är svåra att reda ut, både då och nu. Samma kan sägas om Ragnhildsholmen, som nog för det mesta var obebott.
Magnus Lagaböter väntade förgäves på kung Valdemar våren 1273. Svenske kungen var upptagen i tvisten med sina bröder hertig Magnus – och junker Erik som befann sig i Danmark, besviken över att inte fått hertigstatus, (Erik som inte fått något, som han lär ha sagt). (Magnussagan 5-8)
Nyckel från Ragnhildsholmen
Valdemars bröder Magnus och Erik fick hjälp av Erik Klippings 700 fotfolk och ryttare för att 1275 nedgöra bondehären i slaget i Hova ♦ söder om Tiveden. Sjuklige Erik dog det året. Valdemar flydde till Norge och bodde med familjen på Ragnhildsholmen.
Ett av de danska sändebuden på Ragnhildsholmen var Jacob af Halland, som tillsammans med marsken Stieg Andersen Hvide hade fört befäl över de danska trupperna i slaget vid Hova. Kung Erik Klipping påstods under tiden har förfört eller våldfört sig på marskens hustru. Hur som helst så blev Stieg en svuren fiende till kungen. Även Jakob deltog i oppositionen trots att att han som hertigdöme belönats med norra Halland .
I midsommartid 1276 tar sig norska flottan uppför Nordre älv till Kungahälla ♦, hela 220 skepp enligt krönikören. Valdemar Birgersson, som fortfarande ser sig som i huvudsak kung över Götaland , tar emot Magnus Lagaböter Håkansson på Ragnhildsholmen. Där finns också drottning Sofia och femårige sonen Erik . Den norske kungen kommer sig med en månghövdad uppvaktning. Ärkebiskop och biskopar leder det andliga följet. Stallaren basar över hirden och logistiken. Ett antal stormän, bland andra Alf Erlingson i Kungahälla som i Kungahälla övertar vårdnaden av Valdemars son Erik. I betjäningens finns en mängd kanslister, banérförare, svennar och huskarlar. (Magnussagan 7, 8)
Efter midsommar for flottan ner till Korseberget ♦ vid Nordre älvs mynning där Valdemar och Magnus Lagaböter höll möte med sina uppvaktningar (att Horsaberg skulle vara Marberget ♦ i Romelanda, som vissa påstår, är mindre troligt).
Dagen efter kom nykrönte kung Magnus Birgersson, nedrest från sitt svearike. I det praktfulla sällskapet syntes tre biskopar och ett antal stormän från främst Mälardalen. Danske kungen deltog inte men han representerades av biskopar och adel, bland andra greve Jakob af Halland.
29 juni samlas kungligheter med sina följen i Nödinge ♦ vid Göta älv. Magnus Lagaböter håller tal där han vill sitta som medlare i en skiljenämnd för att ena de två bröderna. Han stöder Valemars krav att återfå kungakronan för hela riket. Magnus vägrar och tvisten fortsätter. Drottning Sofia och sonen Erik for med Magnus Lagaböter till Norge. Valdemar begav sig Danmark för att få stöd från Erik Klipping, som vill pressa Magnus på de 4000 mark han är skyldig för militära assistansen i Hova.
Fast senare på hösten återupplivas vänskapen mellan den danske kungen och Magnus Ladulås. Förklaringen kan vara att Magnus i samma veva i Kalmar gift sig med Helvig av Holstein. (Tidigare hade Valdemar Birgersson gift bort sin dotter Ingeborg med Helvigs bror Gerhard II av Holstein). Allianserna med Holstein innebar ett hot mot Erik Klippings rike söderifrån.
Efter ett antal konflikter fångar Magnus Ladulås sin bror Valdemar på Ragnhildsholmen 1277. Valdemar buras in på Nyköpingshus – där han fick sitta i fjorton år, fram till sin död 1302. Han överlevde bror Magnus, som märkt av sjukdom dog på Visingsö 1290 och efterträddes av sonen Birger.
Jan Slavics teckning är speglad från denna webbplats.
1280-tal: sjörövarnäste
Tolv år senare, i juni 1287, förlänades Jacob och Stieg Andersson samt sex andra danska stormän Ragnhildsholmen av Magnus Lagaböters son Erik Prästhatare. Han och bror Håkon ville komma åt den just avlidna mor Ingeborgs danska arv. Därför togs danskarna, som Magnus dubbat till riddare, emot med öppna armar. Även de har fått sina jordegendomar konfiskerade av danska kronan. Adelsmännen var dömda för medverkan i mordet på kung Erik Klipping på Jylland året innan – med landsförvisning och egendomsförlust som följd.
Norske kungens flotta brände ett par danska städer under sex veckor sensommaren 1287. Med Ragnhildsholmen som bas härjade Stieg Andersen på Jylland året efter.
Trots att Erik Prästhatare hade fullt upp med tvisten i Skottland, där hans ettåriga dotter Margareta blivit drottning, så går han i krig med Danmark. Där regerade änkedrottning Agnes som ersättare för minderårige unge kung Erik Menved. Agnes kontrade med att i Falkenberg tillsammans med Magnus Ladulås gifta samman deras barn: Birger Magnusson med danska prinsessan Märta och Ingeborg Magnusson med Erik Menved.
Förmodligen var det stor uppståndelse i Tönsberg och Kungahälla 1289 när norska flottan drog söderut för att bränna städer längs Öresund ner till Skanör och sedan upp längs Jyllands östkust. Krigståget lyckades inte och till sist tröttnade de norska stormännen och seglade hem. Enda landvinningen stod Stieg Andersson och hans gelikar för. Den lilla ön Hjelm ♦ öster om Aarhus ockuperades, där de byggde tre borgar.
Greve Jacob fortsatte till Hunehals ♦ vid Kungsbackafjorden, där hans män byggde en borg på kyrkans mark. Där härskade han över ett område som sträckte sig från Kungahälla ner till Ätran (senare även med en borg vid Varberg ♦), vilket i praktiken var norskt territorium. Från dessa fästen gick riddarna ut på Kattegatt och kapade tyska och danska handelsskepp.
1290-talet: krigströtta sluter fred
Norsk-danska kriget som började 1289 leddes av svaga regenter i konkurrens med stormän och biskopar. Birger Magnusson var tio år när han vid jultid 1290 blev kung efter pappa Magnus Ladulås – fast det var förmyndaren Torgils Knutsson som regerade. Erik Prästhatare i Norge var 32. Han ansågs som en svag regent styrd av mor Ingeborg och sedan av bror Håkon, mäktig hertig med Oslo som bas. Erik Menved var bara 16. Han kröntes 1287 men det var drottning Agnes som bestämde i förmyndarregeringen.
Det var illa ställt i Danmark. Norra Halland under greve Jacob var i praktiken norskt. Resten av Halland och stora delar av Skåne var utanför danska kungamaktens kontroll sedan ärkebiskop Jens Grand Hvide i Lund, stor jordägare och släkt med Stieg Andersen, sällat sig till oppositionen. Stieg Andersen och hans rovriddare på ön Hjelm härjade både till sjöss och till lands, ibland med svärd dolda under munkkåpor. Skanör och andra för Danmark inkomstbringande handelsplatser var uppbrända. Fast de fredlösa riddarna försvagades när Stieg, deras militäre strateg, dog på Hjelm 1293.
Problemet var att röveriet retade upp Hansan. Fursten Wislaw II av Rügen ♦ härjade i Nordhalland 1294 men lyckades inte erövra Jacobs fäste på Hunehals. Han brände sedan Hisingböndernas gårdar men hindrades av norska flottan att inte Ragnhildsholmen. Förmodligen fungerade Ragnhildsholmen fortfarande som bas för sjöröveriet mot danska och tyska handelsskepp ute på Kattegatt. Kanske släpade rovriddarna dessa erövringar till Kungahällas bryggor fast i så fall är de höljt i ett historiskt dunkel.
Fiendskapen var inte värre än att Witslaws dotter (eller dotterdotter) Eufemia, då 12, trolovades med hertig Håkon Magnusson. Bröllopet fick vänta till 1299. Håkon blev det året kung Håkon V Hålägg efter sin döde bror Erik Prästhatare.
De nya borgarna hindrade att länderna varaktigt kunde ta land från varandra. Men byggena kostade och legosoldater, särskilt ryttarna, var dyra. Rivaler med tyska ryttare var ett hot på Jylland. Det bidrog till att kung Erik Menved avtalade om vapenstillestånd med Erik Prästhatare 1295. De fredlösa riddarna fick tillbaka sina danska egendomar bara de inte visade sig vid hovet. Jacob behöll sitt nordhalländska grevskap under Norge.
1300-talets början: Svärfarsproblem när hertig Erik får Ragnhildsholmen
Stora nordiska oredan fick kung Birger Magnusson att 1302 och 1303 förhandla med norska kollegan Håkon Hålägg i Romelanda ♦. Furst Wislaw och Hansasändebud deltog också. Uppgörelsen konfirmerades med trolovning mellan Birgers bror Erik med Håkons ettåriga dotter Ingeborg. Den vänskapen knakade dock när Birgers och Erik Mened familjer festade i halländska Fagradal ♦ två år senare.
Det fick i sin tur brödragemenskapen att knaka mellan kung Birger å ena sidan och Erik tillsammans med Valdemar å den andra. Hertigarna flydde Norge där norska kungaparet charmades så till den grad att de fick ta över greve Jakobs domän med Ragnhildsholmen. De två bröderna for från borgen i Kungahälla till Lödöse ♦ som de brände upp. Striden utkämpades i Dalsland vid nya borgen Dalaborg med förlikningen i Kolsäter ♦ som resultat.
I sitt minirike södra Bohuslän/Västergötland dit Nordhalland fogades växte kammen på hertig Erik. 1308 krävde han att få gifta sig med den utlovade Ingeborg Håkonsdotter, då åtta år gammal. Ett förlikningsmöte på Munkholmen ♦ vid Kungahälla gick i stå. Tilltänkte svärfar Håkon Hålägg bröt förlovningen och belägrade Ragnhildsholmen. Lilla Ingeborg trolovas en kort tid med kung Birgers son Magnus – tills hon som tolvåring får gifta sig med Erik 1312.
Då har pappa Håkon släppt tanken på att inta Ragnhildsholmen och kommit på den lysande idén att bygga en egen borg på Bagaholmen, strategiskt där älven delar sig runt Hisingen. Borgen byggs med sten och tegel 1310-1319, där namnet Baga med tiden blir Bohus. Borgen på Ragnhildsholmen brinner och överges 1309. Stenen hamnar i Bohus fästning och andra byggen i trakten.
Lästips:
- Erikskrönikan.
- Populär Historia: kung Birgers hämnd.
- Wadbring: Ragnhildsholmen
- Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia
/ Ingemar Lindmark
Magasin Hällungen 
