Vad gjorde Hem till byn till televisionens mest långlivade serie, från 1971 till 2006? Vi klistrades vid apparaterna. Strids, Dahls och de andra familjerna kändes välbekanta – från ett eget uppbrott från landsbygden eller för en eller annan generation innan. Serien spelades in i Angered och i socknar utanför Göteborg. Manusförfattaren Bengt Bratt fick mer eller mindre tvingas att skriva nya avsnitt.

Föräldrarna var lantbrukare nära Kil vid Vänern. Till släkten räknar han Ferlin, Fröding och Selma Lagerlöf, vars Charlotte Löwensköld han TV-anpassade. Vanliga kneg efter realen fick honom att passa in i den vänsterradikala kultureliten i Göteborg, som blev rekryteringsbas för inspelningen av Hem till byn.

Denna inkarnation av landsbygdsromanen vann också böndernas hjärtan. Bengt Bratt fick Lantbrukarnas Riksförbunds litteraturpris 1996 med motiveringen: ”Han avslöjar hur klassgränser och människoförakt kan äta sig in i vårt sätt att tala med varandra, men antyder också hur trubbiga kontaktförsök och fumliga ömhetsansatser kan utgöra en känslogrund på vilken samhället kan bygga en ny och djupare jämlikhet”.

Thorild sin tids Pol Pot? Thorild var inte främmande för att tömma städerna. Både han och Bengt Bratt var stadsbor som ömmade för landsbygden. I skriften Ärligheten skrev thorild: ”Tänk, i stället, på Sveriges ädla Allmoge, så vårdslösad af den galna Politiken, att den än i dag är i förståndet hedningar, i hjertat slafvar, i det borgerliga vildar,som lika lätt kunna hetsas mot som med en Regering”.

Hade Thorild röstat med Bondeförbundet om han levt på 1900-talet? Eller med socialisterna som rev privilegiesamhället? Kanske miljöpartist, som vurmar för en orörd natur men likt Thorild sällan vågar sig utanför stadsgränsen. Skulle han övertalats av sin hängivne hävdatecknare Stellan Arvidsson att som denne bli en röd DDR-kramare.

Thorilds frihetslängtan, tryck- och yttrandefrihet inte minst, hade nog snarare gjort honom till en vänsteraktivist som ockuperade lägenheter. Utanför skulle han hänga en banderoll med sina egna rader: ”Gör Sanningen till Lag! Se icke på Former, Akter och StatuterTy i själens grund erkänner ingen klok och ärlig man någon annan Grundlag, än det mest Rätta, enligt det mest fria Bevis”.

1900-talets senare halva var väl så turbulent som under Thorilds levnadsår. Låt västsvenska representanter åskådliggöra vår tids samhällsomvandling, i ett verklighetens Hem till byn. Se TV-avsnitten.

Kynnet runt Kynnefjäll

Thomas Thorild, Magnus Brynolf Malmstedt, Emilie Flygare Carlén, Pontus Wikner, Hagge Geigert. Hur kommer det sig att så många briljanta, egensinniga och rebelliska växt upp i trakterna runt Kynnefjäll – de stora ödemarkerna mellan Bullaren i väster och Hedekas/Dals Ed i öster. I dessa fattiga gränsbygder har man i alla tider mött överheten med passivt motstånd, särskilt om de kom som utsugare i krigen.

En minnessten utanför Sörbo gästgivargård söder om Hedekas påminner oss om att det var här som Sverre Sigurdsson samlade ett antal upprorsmän. De kallades birkebeinarna för sina trasiga kläder, då de marscherade till Trondheim och erövrade kungamakten. En annan sten i Kolsäter (karta)på andra sidan gamla riksgränsen påminner oss om att här ritades nordiska kartan med en uppgörelse mellan mellan kungar och Magnus Ladulås söner. En tredje sten vid Färlev (karta) söder om Dingle är rest som minne över slaget 1134 mellan Sigurd Jorsalafars söner.

Att dra till Kynnefjäll med folk och fä blev en vana när fienden härjade de följande århundradena.

Djupt inne i Kynnefjäll, vid gården Lunden (tre kilometer öster om Toröd där Thorild växte upp) står en vaktstuga som minne från människorna, huvudsakligen från trakten, som dygnet runt hindrade provborrning för kärnavfall. Från 1980 till 2000 då Göran Perssons miljöminister gav upp.

Bondhustrur, som tidigare sällan kom utanför dörren, satt här tillsammans med utsocknes miljöaktivister; till och med från Australien för detta var en världsnyhet. Ingen spirituosa, inte ens öl, tilläts i stugan för här råder schartauanska levnadsregler.

Civil olydnad har ett pris. Magnus Brynolf Malmstedt förbjöds undervisa i Uppsala för sin herrnhutiska fromhet. Pontus Wikner fick inte bli professor i samma stad, förmodligen betingat av hans sexuella läggning. Fritänkaren Thorild portades från akademierna och kördes ur landet för rebelliska tankar. Hagge Geigert förföljdes för sin antinazism.

Kampen mot 1900-talets mörkmän i svart och brunt 

Per Olof Ekström

Ingen annan svenska film har setts av så många som Hon dansade en sommar från 1951. Inte bara för nakenbadet och Ulla Jacobssons bröst. Publiken föll för ungdomarna som ville spela Värmlänningarna i bygdegården. Konservativa bönder och en schartauansk kyrkoherde satte då käppar i hjulet. Den svenska synden spreds över världen och filmen belönades med en Guldbjörn på Berlinfestivalen.

Småbrukarsonen Per Olof Ekström, från Gestad på Dalboslätten, skrev som tjugoåring boksuccén Sommardansen som bygger på hans egna upplevelser i bygden, i Bondeförbundets ungdomsförbund bland annat.

Landsbygdsromanerna var i ropet. Innan bilen och teven dök upp fanns en spänning mellan stad och land. Riksdagsmannen Rubbestad som representerade Bondeförbundet för Dalsland var en driftkukku på Stockholms revyscener. Prästen i Hon dansade en sommar gestaltades av John Elfström, som också spelade Åsa Nisse. Det, som många tyckte, var ett förakt för landsbygden byggde på noveller publicerade av Stig Cederholm, tidigare antikommunist och soldat i Waffen-SS på ostfronten.

Idag känns de filmade landsbygdsromanerna nattståndna. Men folk i bygderna kände igen  sig i Ekströms Sommardansen. Vid samma tid som boken kom ut höll bondeförbundets ungdomar sommarting vid Ingetorpsjön intill Kode i Bohuslän. Förutom politiskt tal och dans ingick högmässa i Solberga kyrka. De lyssnade till en straffpredikan från kyrkoherde Robert Hedström. Ty enligt denne schartauan stod den vid helvetets brant som deltog i en sådan festlighet.

Fyrtiofem år senare mördades John Hron av traktens nynazister vid samma Ingetorpsjö.

Stora inkomster från Sommardansen med efterföljande filmatisering blev på sätt och vis Ekströms olycka. Med stora inkomsttoppar fick kulturarbetare skattefogdarna i hasorna, tills Astrid Lindgren fällde S-regeringen 1976 med 102 % Pomperipossaskatt.

Ekström gjorde konkurs på den övertagna föräldragården Björkehaga. Han drevs in i ett ekorrhjul där han i tät följd skrev ett fyrtiotal böcker. I flera gisslade han den statliga jordbrukspolitiken. Den ville slå ihop gårdarna och driva småbönderna till industrin, som skrek efter arbetskraft.

Det hjälpte inte att några böcker ansågs pornografiska, sett med tidens smak.

Läs mera om författaren hos Per Olof Ekströmsällskapet.

En smått rättshavererad Ekström gick i landsflykt till DDR och Ceausescus Rumänien. Månne Ekström träffade Thorilddyrkaren Stellan Arvidsson i det kommunistiska paradiset? I så fall kunde de ha bytt tankar kring: ”Tänk, i stället, på Sveriges ädla Allmoge, så vårdslösad af den galna Politiken, att den än i dag är i förståndet hedningar, i hjertat slafvar”

Hagge Geigert

Harry föddes som Johansson på gården Hålebacka i Lerdals socken1925, som yngst av fem syskon. I grannskapet finns Lerdals Stom där Emilie flygare Carlén i det fördolda födde sin oäkta dotter.

Det är inte långt till Kolsäter vid bohusgränsen, känt för den bräckliga freden mellan hertigarna Erik, Valdemar och Birger Magnusson .

.

Harry bytte till Geigert  1945 och signerade sina artiklar i Bohusläningen med Hagge. Samtidigt var han ombudsman för länets folkpartiungdomar. Geigert blev glödande antinazist när han efter kriget tog emot flyktingar från koncentrationslägren. Den glöden satt i på 80-talet då han skrev om nynaziterna, som av gammal tradition hade fäste i Västsverige.

Hagge är känd för sina revyer och TV-program. Mindre för kampen mot främlingsfientlighet, bland annat med Hagges fredspris. Geigerts intervju med Nordiska Rikspartiets Göran Oredsson ledde till en lång rad trakasserier från nynazisterna. Sverigedemokraternas förste partiledare Anders Klarström (tidigare Nordiska rikspartiet) fick böta för dödshot mot Geigert. Lyssna till  intervjun:

.

Helene Lööw
Det var i Göteborgs- och Bohus län som den svenska nationalsocialismen fram till slutet av 1930-talet hade sitt huvudsakliga fäste. Det säger landets främste naziforskare, Helene Lööw. 1941 registrerade säkerhetspolisen 71 nationalsocialister i Kungälvsområdet, fler än på andra håll i länet.

Helene Lööw – 765 mb from Victor Musa – Kanal Global on Vimeo.

Hon hann fara runt med raggarbil i födelsestaden Uddevalla innan hon, nästan 30, doktorerade med ”Hakkorset och Vasakärven”. Det var då nynazissterna visade sitt rätta jag, så Lööw blev en välbekant ansikte i TV. På samma sätt som Hagge Geigert visade hon prov på ett extraordinärt civilkurage.

Innan Lööw kom till regeringskansliet var hon intendent på Forum för levande historia, som då gav ut filmen Blågul nazism med intervju med Ingrid Segerstedt Wiberg.

• Spår efter Thomas Thorild mellan Vänern och Skagerrak
• Obändiga tvärviggar på Dal och i Bohuslän
• Qvinnokönets naturliga fallenhet att författa
• De styvnackade i Ucklums socken
• Efter Thorild: Lärde från Västsverige bildade skolan
• Thorild en bricka i ett elakt spel. Politisk dagbok 1792-1794

/Ingemar Lindmark