Pandemin blev en vändpunkt. Fyra av fem coronadöda räknades till offentliga äldreomsorgen. Nio a tio 70+. Hälften av dessa dog 2020 på äldreboenden. Inspektionen förvård och omsorg avslöjade att var femte som dog inte fick besök av läkare.
Sköterskan, om sådan fanns, satte in morfin och liknande som dödshjälp. Tidningarna radade upp skräckexempel, i några fall där barn räddat föräldrar från äldreboenden så att de överlevde. Räknat per skalle dog tio gånger så många av coved-19 på Stockholms äldreboende som på liknande hem i Oslo.
Infektionerna gör att det i Sverige dör ungefär 2 000 fler per månad under vintern än under sommaren. Att våra äldreboenden är smittohärdar även under vanlig influensa visste man sedan länge. Med coronan ökade misstron mot kommunernas äldrevård.
Ättestupa kallades äldreboenden i tidningarna, underblåst i sociala media med tal om dödsfabriker. Från hatsidorna kändes röken från skorstenarna i Auschwitz.
Vem vill hamna på sådana äldreboende med liemannen utanför dörren? Skräckbilden vällde som en tsunami under 2021. Det fick Sveriges bostadspolitiker att tänka i nya banor. Fast ingen trodde att en lösning på problemet skulle komma från en truckförare på Tjörn.
Gamla synder
”Vi har bland annat funnit att äldreomsorgen stod oförberedd och illa rustad när pandemin slog till och att det bottnade i strukturella brister som varit kända långt före virusutbrottet. För dessa brister bär den sittande regeringen – liksom de tidigare regeringar som också haft denna kunskap – det yttersta ansvaret”. Coronakommissionen satte i december 2020 fingret på de ömma punkterna.
Läkare får kommunala äldreboenden inte ha utan måste lita till vårdcentralen. Finns en sjuksköterska jobbar hen kontorstid. För få undersköterskor. Ofta saknas hjärtstartare och syrgasapparater trots att sådana kan köpas för 10-15 tusen. Syrsättningsmätare för 400 kronor saknas ofta. Det handlar mindre om pengar utan mer om en likgiltighet gentemot de äldre. Försummelser under ett par decennier enligt coronakommissionen, vilket 2021 utlöste en lavin av folklig vrede.
Coronan tydliggjorde vårdens misslyckande. Att influensa, kräksjuka etc märkts som överdödlighet på äldreboenden under främst tre vintermånader hade man inte brytt sig om.
Svensk äldrevård måste organiseras om från grunden insåg man. Egentligen hela samhället med nya boendeformer.
”Kanske är coronakrisen det skred vi väntat på? När en ordning ger vika och en annan stiger upp” skriver KTH-professorn Sverker Sörlin i boken Kris. Nytänkande bäddar för innovationer för en ommöblering av samhället.
Truckförarens snilleblixt
I denna scenario för våren 2021 dör Lisbeth Bengtsson av coved-19, ett öde som hon delar med många Hammarhus äldreboende i Angered. Året före vittnade enligt DN en anonymiserad sjuksköterska om ett kaos på Hammarhus. ”alla patienter som fick symtom på covid-19 blev ordinerade palliativ vård”. För ”läkaren ordinerar palliativa mediciner trots att patienten inte var särskilt sjuk”.
Grubblet fastnade i skallen på sonen Anders Bengtsson i Skärhamn. Lisbeth dog ensam utan tillfälle till ett sista farväl. Hur vill jag bo på landningsvarvet tänkte han? Eftersom han körde truck på Wallhamn kom han att tänka på containrar som stomme för Attefallshus. Det året utökat till 30 kvadratmeter golvyta som extrabygge på tomten.
Sagt och gjort, två begagnade tjugofotare köptes för femton tusen och kördes med trucken de tre kilometerna till Egnahemsfabriken i Svanvik. Där hjälper ett gäng amatörer varandra med att snickra små hus i en gammal lada.
Det kallas socialt byggande som en genväg för ungdomar, nyanlända och andra som inte har råd med vanliga hus, särskilt inte på attraktiva öar som Tjörn och Orust. Byggråd får de från snickare och projektets eldsjälar, ledda av arkitekterna Erik Berg och Tinna Harling.
Som på 1800-talet
Varför inte en container på 40 fot undrade Erik Berg då han visade ritning för sitt EgnahemEtt. För att jag vill ha ett livscykelhus som följer mig och de mina från ”vaggan till graven”. Då är två container 20 ft enklare att flytta med trucken replikerade Anders. Sätta hus på hjul tror jag inte på invände Berg på. Anders tog med Erik Berg i bilen för att se hur gårdarnas hus byggdes av hans farfar och andra bönder.
Att så många hus med drygt hundra år under nocken är rätt lika har en förklaring. Timmarstommar köptes i skogrika socknar i Bohuslän och Västergötland. De numrerade stockarna plockades ner, färjades till Tjörn och sattes upp på gårdar och i fiskelägen.
Böndernas manhus från 1800-talets mitt byggdes efter samma mall. Med två stockar på bred i gaveln kallas de bohuslänska dubbelhus, till skillnad från torparna som fick nöja sig med en. Egentligen standardiserade modulhus innan ordet var uppfunnet. Med stockarna som Lego, vilket mycket riktigt uppfanns av en snickare.
Runt skorstenen med bakugn en kvadrat med fyra utrymmen nertill. Mot söder finrummet plus ett rum. Ofta ett till ovanpå, mellan de kattvindar som kallas skrubbar.
Mot norr stora köket och en eller två kammare. I stället för förråd och spannmålsbinge inreddes ofta övervåningen om familjen växte. Eller plats föräldrarna då sonen tog över gården, såvida de inte flyttade till en undantagsstuga.
Gammelmormor sattes gärna på källarvinden så att hon slapp fattighuset. Inte alltid en idyll men det var så generationsboendet fungerade.
På hembygdsmuseet i Bräcke får man veta mer om Tjörns historia. Vid hemmansklyvning kunde bröderna dela huset och flytta ena halvan. Husen plockades ner på samma sätt och byggdes upp igen vid skiftesreformerna då byarna sprängdes.
Forna tiders generationsboende och flyttbarheten fick arkitekten Berg att tänka i nya banor.
”Musses husvagn”
Anders son Johannes, 23, ville flyga ur boet i Skärhamn men med Tjörns höga huspriser gick det inte att få banklån. Med så låg inkomst fick han inte hyra en lägenhet heller eftersom han läste till sjöbefäl. Attefallaren på Anders tomt blev lösningen. Som första steg en inredd 20 fot container och senare en lika stor i vinkel.
Med byggtips på Youtube tillsammans med arkitektråd och hjälpsamma händer på Egnahemsfabriken flöt bygget effektivt. Isolering 5 cm inuti och 15 cm utanpå garanterade vinterboende. Väggelementen som en överrock på utsidan hakades på i sektioner. Avhakade kan 250 cm breda containern enklare fraktas på allmän väg.
Våtrumsmodulen med vidhängande köksdel stuvades längst in i containern. Längden 6 meter innebär en yta 15 kvm, vilket med två container innebär maximala 30 kvm för en Attefallare. Kranarna klarar 28 ton vilket Anders hus klarar med råge.
Flyttar Johannes kan man alltid hyra ut till sommargäster resonerade Anders. Antingen på tomten eller parkerade på en av öns campingar. För containerhuset vill han ha kvar som ett tryggt alternativ på ålderdomen.
Anders granne Per Jonsson har byggt Attefallaren på ett 40ft containerflak. Med utökad bredd till 3,5 meter får huset flyttas som bred last på allmän väg. Maxytan 30 kvm innebär bygge snudd på 9 meter på längden. Flakets resterande 3 meter får bli altan. Bygge på ett flak är mer flexibelt menar Jonsson. Nästan som Musses husvagn.
SÄBO blir TJÖRBO
Visserligen har Tjörns äldreboende gott rykte. På Tubberöd bestämmer pensionärerna maten de vill äta, lagat från grunden i eget kök.
Men efter coronan fruktar öns äldre sådan inhysning värre än döden – eller rättare sagt dö smittad kort efter inflyttning. Det fick pensionärer äldre engagerade i Egnahemsfabriken att bosätta sig i likadana hus som Anders. Likt forna tiders undantag och källarvindar.
Alla var inte händiga. Därför har Djupviksvarvet inte långt från Egnahemsfabriken sedan 2024 inrett bostadscontainers för äldre. Det var då man på kommunkontoret insåg att här fanns lösningens på öns eviga huvudvärk. Unga kan bo kvar på ön. Samtidigt ett billigt alternativ till särskilda boenden, där få vill bo för smittfarans skull. (Vårdkrävande äldre blir alltfler eftersom många flyttar till fritidshusen efter pensioneringen). Djupviksvarvets produktion och stuguthyrning på campingar skapar jobb och därmed skatteintäkter.
Om inte berget kan komma till Mohammed får Mohammed komma till berget. Fast på Tjörn gjorde man tvärtom. Husen med vårdbehövande flyttas sedan 2025 till ett campus utanför Närhälsans vårdcentral i Kållekärr. Några sätts på gamla parkeringsplatsen och andra mer stadigvarande i byn på berget bakom. Nära till doktorn och hemtjänsten jobbar effektivare.
Soten genom tiderna
Tjörborna har ärvt generationers minnen av farsoter som drabbat ön hårt. Koleran spred med båtar från Göteborg till fiskelägena. Folk bodde trångt och smittan spreds från latrinen till brunnarna. 34 dog på Klädesholmen 1834 och det dubbla 1866, som mest under varma rötmånaden. Med halvtannat hundratal döda på Klädesholmen det året på flera gånger mer än övriga landet sett per skalle.
Hur folk levde på öarna kan man läsa i Hälsa och sjukdom i en västsvensk kustbygd på 1800-talet.
”Katastrofer och farsoter är något som får mig som historiker att skaka på huvudet och tänka att vi faktiskt är ganska dumma. Vi lär oss inte av historien och våra misstag, för vi vill inte göra det.” säger professor Dick Harrison. ”Covid-19 är långt ifrån den enda sjukdomen som ändrat vårt samhälle i grunden. Och den kommer knappast att vara den sista.”.
Koleran initierade bättre VA i tätbyggde samhällen. Samhällsbygget ändrades också av tuberkulosen, även den en plåga i kustbygden. Livet var hårt på båtarna och trångt i kabyssen. Riksdagsmannen Carl Olausson från Stenkyrka på Tjörn tog initiativ till Svenshögen tbc-sanatorium. I krigets slutskede slog spanska sjukan till med 34 000 döda; många som dukade under var unga.
Sjukdomarna tog fart då jägarfolken blev bofasta med jordbruk. Flytten till lorten i städer straffade sig med digerdöden. Fartyg förde med sig koleran. Det fick ett hundratal man från Bohusläns regemente att bygga en karantänstation på Känsö. Spanskan följde järnvägslinjerna till våra bygder. I dessa tider sprids pandemier snabbt med flyget.
”När människor mitt i krisens tragik ändå upplever lättnad, rentav hopp, och när vi säger att krisen är ett möjlighetsfönster mot en ny och annorlunda framtid – då tror jag att det är just denna glädje de känner. Visserligen talar de om annat” skriver idéhistorikern Sverker Sörlin i boken Kris. Behöver vi en pandemi vart femte år för att radikalt ändra vården av de äldre? Eller finns det ett smartare sätt?
TJÖRBO blir KÖRBO
Vaccin hjälper tills nästa mutation kommer. Det får svensk sjukvård att tänka om. Att som hittills packa åldringar i särskilda boenden, SÄBO, håller inte. Tjörbobyn utanför vårdcentralen på Tjörn inspirerade regionen Västra Götaland till liknande byar utanför sjukhusen. De två vårdcampus som planeras utanför sjukhusen i Kungälv och Mölndal har göteborgshumorn döpt till KÖRBO.
Tanken är att i stället för att via akuten skicka patienten till en sjukavdelning så fraktas containerhuset med den sköra åldringen till en containerparkering utanför sjukhuset.
Moduler med apparatur dockas till containern. Inte enbart för minskad smittorisk och patienten kan motionera sig frisk i det fria. I vanliga fall brukar vården på en sjukavdelning kosta 10-20 tusen kronor per dg och säng. Här räcker det med tiondelen. Då patienten tillfrisknar fraktas containerhuset till hemkommunen för distansvård, som här Bättringsvägen på Tjörn.
Den som lyckas hålla sig vid liv till 2026 får se.
/ Av Ingemar Lindmark
Coronahjärnsläpp? Juridisk verktygslåda för vilsna i vårddjungeln
Magasin Hällungen 