Anders från Orust förste svensken på amerikansk mark?

En bakgrund:

Jens Munks expedition till Hudson Bay (1619–1620)
Den dansk-norske sjöfararen Jens Munk ledde år 1619 en expedition utsänd av kung Christian IV, med målet att hitta Nordvästpassagen – en sjöväg norr om Nordamerika som skulle öppna en snabb handelsrutt till Asien. Expeditionen bestod av två fartyg, Enhiörningen och Lamprenen, och seglade via Grönland vidare in i Hudson Bay.

Munk och hans besättning övervintrade vid mynningen av Churchillfloden. Den arktiska vintern, brist på färsk mat och skörbjugg decimerade besättningen drastiskt. Av 64 man överlevde endast tre: Jens Munk själv och två av hans män.

Våren 1620 lyckades de tre överlevande på egen hand få Lamprenen segelklar och ta sig tillbaka till Norge. Expeditionen blev därmed ett dramatiskt misslyckande vad gäller målet att finna Nordvästpassagen, men Jens Munks resa räknas än idag som en av de mest betydelsefulla och uthållighetskrävande polarhistoriska bedrifterna i Skandinavien.

Bohusläningar?

Jens Munk snudd på bohusläning? Skageraks skärgårdar har varit yngelplats för en rad långväga äventyrare. Jens Munk växte upp i Fredrikstad , möjligen på Hvaler (nära Strömstad där mamman gravsattes vid Hvaler kyrka). En mil från Fredrikstad föddes Roald Amundsen , som 1903 med skutan Göa blev den förste att ta sig genom Nordvästpassagen.

Året var 1620 och platsen Churchillflodens mynning  i Hudson Bay.
Påskdagen inföll 16 april. Anders Oroust och tunnbindare Jens, har varit sjuka och länge legat till sängs. De begravdes samma dag ute på tundran för vädret var milt”.

Så mycket får man inte veta om denne Anders. Orust är en bra gissning och således bohusläning. Svensk sett till dagens gränser, men landskapet blev svenskt först med Roskildefreden 1658.

Munk skriver i dagboken att i maj dör Sven, Anders, Morten – alla med tillnamnet Marstrand. Visserligen är Marstrand ett danskt efternamn. Troligare är att de kom från Marstrand eller stadens omgivning. En trakt väl bekant för Munk sedan hans härjning i Göteborgstrakten i Brännejden 1610-1612.

Det var då han från svenskarna vid gamla Elvsborgs fästning från svenskarn erövrade segeljakten Lamprenen (nejonögat på svenska). Som blev Munks och hans två kamraters räddning på resan hem till Norge och Danmark.

Fortsätt läsa ”Anders från Orust förste svensken på amerikansk mark?”

Annika och Rolf från Marstrand. Våra första nybyggare i Nordamerika?

Året är 1630. Segelfartyget Eendracht ankrar upp vid Fort Oranje långt in på Hudsonfloden. Annika och Rolf Jansson från Marstrand stiger iland med sina två döttrar. Med i sällskapet finns Annikas syster och mamma, även hon från Marstrand. De andra passagerarna är ungkarlar; sex holländare och Rolfs två drängar från Flekkeröy – ön utanför Kristiansand där Annika växt upp. Av allt att döma är Rolf … Fortsätt läsa Annika och Rolf från Marstrand. Våra första nybyggare i Nordamerika?

Det glömda slaget 1677 i Uddevalla, näst värsta krigsförlusten på svensk mark

Inte ett ord på historielektionerna om det nesliga nederlaget i Uddevalla, då jag gick i denna stads läroverk. En i sanning glömd åminnelse av ösregent 27-28 augusti 1677. Lärarhandledning. Inte heller nämndes fejden då jag var beväring på stadens regemente I17. Nära kanslihuskasernen (på vars tak jag några gånger hissade svenska flaggan) finns en sten till minne av regementets stängning 1992. På baksidan kan man … Fortsätt läsa Det glömda slaget 1677 i Uddevalla, näst värsta krigsförlusten på svensk mark

Äldsta bilden av en Hjärtumbo? Eller tjörnbo? Från 1600-talet!

Tavlan hänger på en vägg i Säby Hovedgård en mil söder om Fredrikshavn på Jylland. Den är målad efter 1626 för det var då Anne Pedersdatter Måneskiöld blev änka efter Lars Jörgensen på säteriet Ström i Hjärtum. 

Fortsätt läsa ”Äldsta bilden av en Hjärtumbo? Eller tjörnbo? Från 1600-talet!”

Folkmorden i landskapen vid Göta älv då borgen Älvsborg stormades 1612

Bygderna i Bohuslän och Västergötland är ett av Europas mest krigshärjade områden. I de etniska rensningar gällde det att plundra och mörda för att hindra motståndaren, som gärna gick lika hårt fram. I 200 år användes landskapen som slagfält och matförråd.

Fortsätt läsa ”Folkmorden i landskapen vid Göta älv då borgen Älvsborg stormades 1612”

De egensinniga svartrockarna i Thorilds hemtrakter

Lekte Thomas Thorén på vallarna till Bohus fästning? Thorild, som han kallades sig senare, har inte skrivit om sina barnaår. Men  det är troligt eftersom han bodde i närheten. 1765-1772 togs pojken om hand av brodern Olof Thorén, stadskassör i Kungälv och tygskrivare på fästningen. Den hade då förlorat sin militära betydelse men fängelset fanns kvar med ett sjuttiotal fångar i cellerna vid yttre borggården.

Fortsätt läsa ”De egensinniga svartrockarna i Thorilds hemtrakter”

Intagande Intagan i Hjärtum gav historielektionen klassen inte fick i gymnasiet

Varför ring RIIIa 1960 i Uddevalla är i en klass för sig.

Efter studenten 1960 i Uddevalla fotograferades vi framför Karl X och Erik Dahlberg, som en hyllning till erövringen av Bohuslän 1658. Lika aningslösa plåtades vi framför samma staty vid studentåterföreningen femtio år senare. På I17 fick vi lära oss att fienden alltid kom från öster. Om den gjort det – hade vi då fotats framför Stalinmonumentet på Uddevallas Lenintorg?

Fortsätt läsa ”Intagande Intagan i Hjärtum gav historielektionen klassen inte fick i gymnasiet”