Nostalgiintro. Så var släktforskningen år 2000 – med bäring på Orust. Min artikel i Dagens Nyheter 2000-04-05
av Ingemar Larsson (Lindmark)
Tretton skepp hann fly innan hertig Ratibor med en beriden här rövade Kungahälla och slog ihjäl dem som inte fördes till vendernas land som trälar. Inbyggarna överraskades under högmässan Larsmässodagen 1135. Två av de flyende skeppen lyckades ta sig till Vestlandet och på det ena fanns prästens fosterson och min förfader, den då elvaårige Jon Loptsson. Senare blev Jon präst på Island och fosterfar till Snorre Sturlasson.
Efter några kvällars surfande ledde sökandet efter Jon Loptsson till den isländska sagovärlden. Jon var dotterson till Magnus Barfot, som var den siste store vikingakungen, och hans frilla. Min släktkedja fortsätter till Harald Hårdråde och kung Anund av Uppsala.
Med Internet blir släktforskningen till ett globalt pussel. Inte så få lägger ut sina släktträd på nätet och de nya kraftfulla sökmotorerna hittar i grenverket.
Själv sökte jag i AltaVista på tjörnbonden Krog Olsson, död 1629, vilket gav fem träffar. En gick till Lennart Svensson, som på sin webbplats samlat 4 000 förfäder ända till Ingjald Illråde runt år 700.
Källorna ledde till Jon Loptsson via en rad bohuslänska stormän. En var Gundbjørn Bonde Asbjørnsen som 1205 hämnades mordet på sin bror Jon Drotning genom att dräpa åtta släktingar till Thrand och hugga foten av ytterligare sju. Baglerhövdingen Jon Drotning slogs ihjäl av uppretade bönder i Bohuslän när han våldförde sig på Thrands hustru.
På Orust kommuns historiewebb fann jag Jöns Gullbrandsson, som undgick att brännas på bål eftersom han dog i fängelset innan. Storbonden anklagades för att på Blåkulla tillsammans med djävulen ha slagit på en glastrumma med tvenne rävarumpor. Jöns hade sex döttrar och vi har med tiden blivit många som räknas till trollungarna.
Många släktforskare är som frimärkssamlare, ju fler ifyllda rutor, desto bättre. Den nya generationen är ofta mellan 20 och 35 år, och de gör mer av släktträden. En är Peter Sjölund, född 1966, som förutom släkt och släktforskarregister lagt ut en mängd domböcker på nätet.
En annan är Roland Stenberg. Han slukade historiska böcker redan som liten och i tjugoårsåldern vaknade intresset för släktforskning.
– Jag fyller min släkttavla på nätet med historiska fakta säger Roland. Hur de levde är intressantare än när de levde. Internet har lett till ett värdefullt informationsutbyte, bland andra tre avlägsna släktingar i USA.
De tipsen kontrollerar Roland mot kyrkböckerna. Enligt honom är en risk med Internet att man tummar på källkritiken, fast å andra sidan kan då forskarna lättare kolla varandra.
Han har 4 000 personer i sin antavla; från Roland själv född 1969, till Vladimir Svjatoslavsson – vikingafursten i Kiev som på 900-talet tog hand om Olav Tryggvasson när han flydde som träl. Olav hade köpts för en getabock och blev senare kung av Norge.
Fallerar Internet återstår den traditionella metoden att leta i kyrkböckerna. 50 miljoner kyrkoboksanteckningar lär finnas på landsarkiven och de går att läsa från mikrofilm på ett folkbibliotek.
Nästa steg är domböcker från tingen, skattelängder, husförhörsanteckningar och andra gulnade luntor. Avskrifter kan i enstaka fall finnas på nätet.
© edn@dn.se
08-738 10 94
Fler länkar finns i artikeln på http://www.dn.se
Evreka
http://www.evreka.com/ c/soc/hist/gen/tables
AltaVista och Fast Search fångar in 200-300 miljoner www-dokument och hittar därför bra i släktträden. Evreka med AltaVista är en bra ingång med tips till forskarwebbar i Sverige och Norden. AltaVista har de vassaste sökverktygen men Fast Search (http://www.ussc.alltheweb.com) ger flest träffar. Yahoo (USA) och Infoseek har bra genealogisidor. Nättidningen Rötter
En genväg är nättidningen Rötter där forskare byter anor, vilket ligger dokumenterat i en sökbar databas. Nybörjaren får vägledning man får veta var bästa källorna finns. Bra länksamling. Bakom Rötter står Släktforskarförbundet (38 000 medlemmar). Det finns fler släkttavlor i böcker än på Internet och sådana litteraturtips finns i Rötter. Dis
Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (11 000 medlemmar) har en databas kallad Disbyt med namn på tre miljoner personer födda före 1909. Till Dis finns knutet ett register där det går att få kontakt bland 3 500 forskare. Även Dis ger boktips. KB:s databas Libris (http://www.libris.kb.se) visar var böckerna kan lånas. Fråga på kommunbiblioteket. Svenska släktforskarlänkar
http://www.itv.se/ ~a1089
Håkan Wiklunds länksamling med 800 tips till släkttavlor och andra källor är en guldgruva. Där listas antavlor, databaser, föreningar, kyrkoboksavskrifter och annat matnyttigt. Länk finns till Peters Sjölunds släktforskarregister, som är sökbar efter familj eller socken. Peter Sjölund, född 1966, hör till den nya generation som gräver djupare för sitt släktträd, bland annat med domböcker på nätet. Indiko
www2.ddb.umu.se/ windiko/ indikohuvudsida.htm
I Demografiska databasen finns 800 000 namnuppgifter från 88 församlingar. Kyrkböckerna från 64 av dessa finns sökbara hos Indiko på Internet. En annan databas på gång är Genline (http://www.genline.se) med kyrkoböcker i faksimil. Prästernas anteckningar är inte alltid lättlästa vilket Genline ger smakprov på. Riksarkivet (www.svar.ra.se) listar kyrkböcker med mera som finns på mikrofilm.
Ingemar Larsson, bördig från Tjörn, har spårat sina släktingar ända tillbaka till 1100-talet. Det blev en spännande resa bland vikingar och trollkunniga gubbar.
Magasin Hällungen 