Följ de två judiska forskarnas vandring genom Kungälv då de julnatten 1938 fick en uppenbarelse som inledde kapplöpningen till atombomben

Skylten uppsatt på Uddmanska huset Västra gatan 9 är Kungälvs enda påminnelse att här gjordes en upptäkt som troligen mer än något annan förändrade vår värld under 1900-talet – och som så när hade lett till världens undergång.

meittruman

Lise Meitner står staty utanför Humboldtuniversitet i Berlin. Ett antal skolor är uppkallade efter henne – i landet som för de judiska rötternas skull jagade i väg henne. I USA blev hon Woman of the Year och fick president Truman som bordsgranne.

pension

I Sverige är hon i det stora hela glömd trots att hon levde sin mesta tid här. I Kungälv bara uppmärksammad med en bit mässing Inte ens ett Nobelpris trots att hon var väl så meriterad som sina vänner Niels Bohr och Albert Einstein.

Visserligen hade von Bahr till polisen anmält ankomsten av de två utländska gästerna. Men systrarna Anna och Asta var nog en smula misstänksamma mot den tysktalande damen som sög ivrigt på en cigarett till kaffet i matsalen. Lite frånvarande och tystlåten, kanske spion? Att en yngre man dök upp och fick ett hjärtligt mottagande stärkte intrycket.

Något tycktes i görningen för damen pratade ivrigt om något som de inte förstod. Hade pensionatsvärdinnorna läst Svenska Dagbladet ett tag innan hade de förstått att kvinnan var en av Europas främsta kärnfysiker.

pension

Foto I Lindmark

Svenska Dagbladet 1938 11 18

Svenska Dagbladet 1938 11 18

Kungälvborna lägger knappast märke till det tysktalande paret, som denna julafton 1938 lämnar systrarna Anderssons pensionat och efter torget fortsätter uppför Östra gatan. Det intensiva samtalet hindrar dem att se den snötäckta träshusidyllen och fästningen på andra sidan vattnet.

bergius

Foto I Lindmark

Hon är en spenslig dam runt 60, den världsberömda fysikern Lise Meitner, som några månader tidigare flytt från Hitlers judeförföljelse. Nu har hon rest ner från sin enkla studiekammare på Otto Siegbahns institut för att hälsa på sin gamla vän Eva von Bahr Bergius och där äta julmiddag. Den unge mannen är kärnfysikern Otto Robert Frisch, som rest upp från Niels Bohrs institut i Köpenhamn för att få träffa sin moster.

Efter lutfisken fortsätter de vandringen uppför Fontinskogens sluttning. Han på lånade skivor. Hon brydd av ett brev hon just fått från professor Otto Hahn, hennes närmste forskarkollega på Dahleminsitutet söder om Berlin. Neutronbeskjutningen av uran hade avsöndrat barium, inte som väntat radium och tyngre grundämnen. Hade Lise ett svar på gåtan?

Se Hedvig Hedqvist tala om sin Meitnerbok Kärlek och kärnfysik.

Julnatten då två visa judar får en uppenbarelse

fontin

Det var då , vid en nerfallen trädstam, som Lise Meitner får sin uppenbarelse. Tänkte de som judar på julnattens tre vise män? Snarare på Jacob Berzelius tabell med atomvikterna som hon kunde utantill. Neutronerna minskade ytspänningen och urankärnan formade sig som en vattendroppe och delade sig – och avsöndrade barium!

Lise satte sig på trädstammen där hon på en papperslapp med hjälp av relativitetsekvationen från sin gode vän, Albert Einstein, snabbt räknade ut vilken enorm energimängd som frigjordes.

Otto Robert tog med nyheten till Niels Bohr i Köpenhamn, som utropade ”vilka idioter vi har varit”. Strax efter tog Bohr amerikabåten från Göteborg. En dansk kände till fission från botaniken och den analogin gav atomklyvningen ett namn.

Upptäckten publicerades och Meitners judiska kollegor som flytt till USA uppmärksammades. Albert Einstein skrev brev till president Roosevelt, som sjösatte världens största forskningsprojekt, döpt till Manhattan.

Siegbahninst

Meitner saknade labbresurser på Otto Sighbahns institut ute i Frescati (Det hette då Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik, granne med Naturhistoriska Riksmuseet).

Meitner forskade teoretiskt, förmodligen också i sitt enkla rum på Årsta damhotell, beläget i på Smålandsgatan 20. Där fick hon av judiska immigranter veta att tyskarna förbjudit export av uran från Tjeckoslovakien, ett faktum som hon brevledes uppmärksammade kollegor i USA.

Tre möten

Jakten på atombomben blev med tiden en mardröm för Meitner och andra forskare. I dramat Copenhagen har Michael Frayn skapat ett fiktivt möte mellan Niels Bohr och Hitlers handgångne atomforskare Werner Heisenberg.

Kista teater har med pjäsen Lise och Otto med teknikens hjälp från två scener åskådliggjort ett lika tänkt möte.

Jacob Berzelius står staty i Berzelipark inte långt från östermalmsbostaden på Nybrogatan 9. 4 minuters promenad till damhotellet på Smålandsgatan där Lise Meitner först bodde. Eller 20 minuter från korsningen Bragevägen / Odengatan dit hon senare flyttade.

Vad hade hänt om vetenskapens två stora giganter hade gjort en tidsresa och mötts på Birger Jarlsgatan? Eller på Karolinska institutet där Berzelius verkade. De hade nog fördjupat sig i Berzelius atomviktstabell och hennes upptäckt av flyktiga grundämnet meitnerium.

meittruman

Frågade Berzelius Lise varför hon, en av världens främste fysiker, inte fick Nobelpriset? Knappast, hon belönades med internationella priser så att det räckte. Och efter Hiroshima fick hon äta middag med president Truman. Fast epitetet ”atombombens moder” gillade hon inte, för i grunden var hon pacifist.

När Lise och Jöns Jacob blev riktigt goda vänner hade de kanske samarbetat. Berzelius var ju kemist, som Lises exkollega Otto Hahn. Lise hade ju läst Berzelius avhandling om galvanismen och andra skrifter. Han var ju pionjär med elektrokemiska teorin som förde vetenskapen framåt. Men Jöns Jacob hade nog avböjt för han var krasslig och arbetade helst ensam. Dessutom hade han fullt upp som sekreterare i Kungliga Vetenskapsadademin.

Äntligen hedrad

Internationellt är Meitner hågkommen med ett antal böcker och filmer. Hon står staty utanför Humboldtuniversitet i Berlin, staden som jagade iväg henne. Mittemot Bebelplatz där nazisterna brände 20 000 böcker.

LiseM

Foto I Lindmark

Här hamnade hon i skymundan, trots att den akademiska skamsenheten egentligen är obefogad. Sverige var enda landet som ville ta emot henne. Hon levde här längre än i något annat land. Tage Erlander såg till att hon fick livstidspension. Hon valdes in i Kungliga Vetenskapsakademin. Som pionjär i svenska atomforskningen deltog hon i konstruktionen av KTH-reaktorn på Drottning Kristinas väg.

ljus

Ett sekel tillbaka var Drottninggatans nordända mellan Stockholms Högskola och Tekniska Högskolan stadens akademiska mittpunkt. Nu omgärdar Naturalierna, Atomernas värld och Nobel University platsen – efter Drottninggatans trafikavstängning döpt till Meitnerkärnan. Särskilt kvällstid, med Steve Angellos ljusdesign av Upplysningsparken, lägger alla märke till Lise Meitners staty.

Atomslöjdens Mecca(no)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s