Utställningen hösten 2019 var som att förlösa en baby. Vad ska det bli av ungen? Rätt välartad visar det sig. Under konceptionen fick bygdens folk lista önskningar för hur en ekoby bör vara. Något som arkitekten Erik Berg sedan visualiserade i ett ett knippe skisser.
Allt föll inte på läppen. Ett hönshus mitt i byn med en tupp som gal frampå småtimmarna? Snickarverkstad, med kapklingor som låter värre än tuppen? Så få hus i byn och så mycket gemensamma anläggningar, hur dyrt blir det? Mest tvekade kommunens tjänstemän, brända av tidigare försök.
Ekonomiska verkligheten fick projektets eldsjälar, Mai Lundell och Mikaela Hult, att tänka i nya banor. Arbetsgruppen summerade erfarenheter från ett antal studiebesök. Ett var ekobyn i Röstånga. Ett annat: damerna med kollektivt boende i Gerlesborg. Ett tredje gick till Egnahemsfabriken på Tjörn.
Polletten föll ner då Mai och Mikaela hösten 2020 körde fel i Trollhättan och hamnade i idyllen Hjulkvarn. Där såg de små hus med äppleträd i prunkande trädgårdar, några vid stenlagda gator. I folkmun kallat Egnahem, för de byggdes tidigt nittonhundratal tack vare egnahemsrörelsen. Liknar husen där jag bor i Hjärtums kyrkby konstaterade Mikaela. Eller som i fastighetsmäklarens reklam påstod Mai:
Egen härd guld värd
Egnahemsrörelsen var en folkrörelse som tog fart vid förra sekelskiftet, först för småbrukare så att de slapp bli statare eller måste emigrera. En ko och en potatisåker höll svälten borta.
Inflyttningen till städernas ohälsosamma hyreskaserner förde med sig trångboddhet och sociala problem. Arbetare och tjänstemän erbjöds därför goda villkor för att bygga ett litet hus med en täppa för frukt och grönsaker. Borgerliga makthavare såg egnahemmen som ett motmedel mot socialisterna som gick i hungerkravaller och hotade med revolution.
Enskede trädgårdsstad är en sådan förortsmiljö med väl bevarade så kallade Enskedevillor. Till finansieringen bidrog uthyrning av övre planet med ett kök. Ofta krävdes fast jobb och ordnad ekonomi, motbok . Måste vara nykter och ostraffad.
Rörelsen lyfte på 1920-talet för egnahemmen passade in i socialdemokraternas folkhemsideal. Låna statliga lån till 90 % och sedan kvitta kontantinsatsen med eget arbete. Ofta 64 kvm med tre rum och kök samt källare under.
Maxtaket 6 000 i årslön såg till att stadsdelen blev röd, befolkad av arbetare och lägre tjänstemän. Egnahemsprogrammen dog efter kriget. Med en skriande bostadsbrist på 1960-talet ersattes självbyggeriet av storskaligt industriellt byggande i vanvördigt kallade betongförorter.
Självbyggeriet i Stockholm tog fart 1927 då stadens Småstugebyrå köpte mark i områden som Enskede och Bromma. Stöd till byggena gavs med ritningar och rådgivning. Hantverkare reste stommen och fixade installationer. Resten klarade självbyggarna. Ett typiskt egnahem kunde på 1930-talet kosta 500 kr i insats och 10 000 i lån. På sjuttiotalet låg priserna en bit över 100 000 kronor. Idag är snittpriset för ett hus i Gamla Enskede uppåt 10 miljoner. Idyllen är ett kvitto på hur folk vill bo.
Mycket är sig likt idag. Bostadsbrist eftersom unga inte har råd om de ens får lån på banken. Helst flyr man från förortsproblem till något lugnare. Ekotrenden med egen odling sprider sig.
Grunden viktig i Hjärtum
Varför uppfinna hjulet på nytt resonerade man hösten 2020 i projektet Bo Hållbart i Hjärtum. Vi plankar egnahemsrörelsen och bygger i samma still som de andra hundraåriga husen i kyrkbyn.
Fast mer hållbart och energisnålt. ”Vi bildar en ekonomisk egnahemsförening och ett egnahemsbolag så som man gjorde på tidigt nittonhundratal”. Frivilliga krafter är själva kärnan men det behövs också betalda projektledare.
”Inte bara en stugby i Hjärtum för nu handlar det om att bli en folkrörelse för nya tidens egnahemsrörelse. Med många engagerade som med mycket pengar som jobbar långsiktigt”. Så resonerade Mai och Mikaela 2021 och drog i gång ”Egnahemsrörelsen i Hjärtum ek. förening” och för det kvalificerade projektarbetet Småstugorna i Hjärtum AB.
Kampanjen fick ekonomiska föreningen att dela upp medlemmarna i ansvarsområden: inledningsvis politiklobbande, markfrågor, finansiering, marknadsstrategi och media.
Och resursinventeringsgruppen inte minst; var finns i bygden lediga lokaler, tillgänglig mark och nyttig kompetens? Föreningens nytänkare fick jobba hårt i en bygd som hamnat i kommunala bakvattnet. På sin höjt ett nytt hus om året enligt gamla översiktsplanen:”Viss bebyggelseutveckling är lämplig för att stärka ortens serviceunderlag. Befolkningen är relativt stabil och det förväntas ingen större förändring inom överskådlig framtid”.
I preliminära affärsplanen som bygdens nytänkare skickade till kommunkontoret bifogade en riksdagsmotion 2018 ”En ny egnahemsrörelse” från centerpartisterna Larsson och Åkesson,
Julia Färjhage (c) från Västerlanda, nappade direkt. För hon är kommunstyrelsens ordförande och vill med något unikt sätta Hjärtum på kartan. Prästtgårdsparken var perfekt för kommunen. För med strängare efterlevnad av miljöbalken får man inte längre bygga på åkrarna runt Lilla Edet och Lödöse.
Råg i ryggen i kampen mot kommunens byråkrater fick föreningen med en referensgrupp med tunga namn inom politiken, folkrörelser och näringsliv. En rutinerad projektledare med socialt patos, Johan Larsson, rekryterades för att samarbeta med arkitekten Erik Berg i Småstugorna i Hjärtum AB. Lyssna till podden med Berg.
Kassakistor?
EU-pengar som Leaderprojekt för Gätaälvdalen är bra starthjälp men de räcker inte långt om man vill uppnå EU-målen tillväxt och ökad sysselsättning. Knappast heller för att få in många nya skattebetalare som lindring på en krisande ekonomi i Lilla Edets kommun.
Offentliga bidrag, fundraising på nätet, sponsorer, investerare? Föreningens ekonomigäng hade åtskilligt att bita i för finansieringen. Projektet bröts ner i delar för att passa kassakistorna.
2018 fick Stockholmsföretaget Byrån för egna hem AB 300 000 kr av Vinnova för projektet En ny egnahemsrörelse.
Efter att ha lusläst Vinnovas projektprogram beviljade myndigheten Hjärtumföreningens äskan om 3 miljoner för provbänken socialt boende – i samarbete med akademiska institutioner.
Ribban höjdes och kassan fylldes sedan för en femårsplan på med pengar från EU, Region Götaland och flera andra. Grundplåten tio miljoner bäddade för byggprojektet i kyrkbyn. Men också för att utveckla egnahemstanken med självbyggeri och nå målgrupper i Sverige och internationellt.
Marknaden?
40 % av unga som lämnar studierna vill bo i en villa. 31 % föredrar bostadsrätt och hyresrätt 17 %. Den konstaterade Ungdomsbarometern i en av de rapporter som Hjärtumföreningens strategigrupp studerade i detalj. Visserligen är Lilla Edet en av få kommuner i göteborgsregionen där unga enligt Dagens nyheters Bostadsguide har råd att skaffa en bostadsrätt.
Nästan 80.000 unga i åldern 20-27 i Stockholmsregionen tvingades bo kvar hemma. Trots att nio av tio ville leva på annat sätt. Det visade Hyresgästföreningens kartläggning 2019.
Lika illa ställt var det i Göteborgsregionen. Galopperande huspriser får staden att skrota storvulna planer, som att fram till 2035 för tusen miljarder kronor bygga 80 tusen bostäder för 150 000 nya Göteborgare. Med en föråldrad infrastruktur som får staden att dö av trafikinfarkt. Alternativet är att expandera längre ut i regionen med en eller annan timmas resande till city. Förutsatt att många med distansarbeta kan varannandagspendla eller inte pendla alls..
I Lilla Edet byggs inte lägenheter längre och bra tomtmark får man leta efter. Inte dyra visserligen (ofta 300-500 tkr) men inte särskilt attraktiva. Inte ens Region Västra Götaland tror på Lilla Edets kommun. Invånarantalet drygt 14 000 väntades bara öka med halvtannat tusental fram till 2030. Mest i södra delen för glesbygden norrut förtvinar.
Lika illa i kranskommunerna. Lyckas man inte ta sig in i bostadskarriären går marknaden i baklås. Äldre säljer inte villan för det saknas alternativ att flytta till. Det blev dyrken till Hjärtumföreningens marknadsstrategi. Satsa på unga och äldre för utan skolor är kyrkbyn inget bra val för barnfamiljer.
Så vill vi bo
Svensk Fastighetsförmedlings trendspaning 2018 bland 2 500 svenskar visade att tre av tio drömde om en bostad på landsbygden, helst i en villa med sjötomt. Många också i en röd stuga med vit knutar. Samma procent för längtan till landsbygden redovisades i Västra Götaland. (Men något mindre för storstäder som Stockholm och Göteborg, 14 och 19 %). Det man anser viktigast är att ha 200 meter nära till natur och grönområde. Hela 53 % tycker det. 57 % vill om tjugo år bo där man bor – men 18 % tror att man flyttat till en röd stuga på landet.
Ur rapporten: ”Trots att många flyttar in till storstäderna varje år är det inte vad svenskarna egentligen drömmer om. Tvärtom är det villa med sjötomt som står högst upp på önskelistan. Därefter är det att bo i en mellanstor stad och i skärgården flest drömmer om. Endast var åttonde menar att deras drömboende finns i en storstad.”
Den kunskapen räckte för strategigruppen att bryta ner de unga i segment, attraktiva som skattebetalare i kommunen. På sociala medier sköt föreningen in sig på unga ekointresserade i grannstäderna, i vissa fall otrygga i förorterna.
Engagemang för natur, hundar och hästar var inkörsportar då föreningens marknadsvolontärer bearbetade Facebook, ibland också med betalannonser. En annan målgrupp var unga entreprenörer som lika gärna kan arbeta i socknen eller pendla till storstan ett par dagar i veckan. Därför fick studentmiljöerna högsta prioritet.
35 lantmäteristudenter på Högskolan Väst avverkade 11 000 timmar under 10 veckor för att detaljplanera stadsdelen Nya Hjulkvarn Trollhättan. Utifrån enkäter och budgetar skissades en parkstad vid älven med bostäder och kontor. Med så lyckat resultat att blivande lantmätare 2021 genomförde en liknande fallstudie för Hjärtums kyrkby.
Vad får exploateringen kosta, så att unga får råd? Bästa mix naturnära och ändå nära till stora stadens puls? Bästa platsen för en startupp? Sådana frågor fick studenter på Högskolan Väst och Chalmers ge svar på. Två flugor i en smäll, för Hjärtumföreningen fick en kontaktyta för fler samarbeten med högskolorna.
Biskopens välsignelse
2019 gick Lilla Edet, landets nionde mest skuldsatta kommun, back 24 miljoner. Yxhuggen i omsorgen fick fler att söka hjälp hos kyrkan. Höja kyrkoskatten? Ett par som tjänar 600 000 om året måste i Hjärtum ut med 6 000 kyrkoskatt. Om man inte går ur församlingen vill säga, vilket alltfler gör. Bara drygt 2000 av socknens drygt 3000 var 2018 medlemmar i församlingen. Hälften av minskningen berodde på begärda utträden. Även om egendom behövde säljas för ekonomins skull var det väl så viktigt är att öka medlemsantalet. Inflyttning till kyrkbyn kunde vara ett sätt.
Det som 2020 fick stiftet att sälja prästgårdsmarken till ekobyns ekonomiska förening var arkitektens vision. Han vill ur den förvuxna lövskogen skapa en park mellan kyrkan och prästgården, med utsikt över älvdalen. Och i parken ge plats för hållbart boende för unga och äldre.
Googlevy från Kärrsbackevägen mellan kyrkan och prästgården:
Ett antal tomter upplät församlingen med tomträtt för att sänka tröskeln för unga med lite pengar. En fix prislapp garanterar att de senare kan lösa in marken. Den som engagerar sig i kyrkans diakoni får rabatt på tomträttsavgälden. Ett winwin, bo billigt i eget hus och församlingen får engagerade medlemmar.
Resultat är en trädgårdsstad i samma stil som gamla husen i kyrkbyn. Gemensamhetshus behövs inte för det är nära till bygdegården, församlingshemmet och idrottsplatsen. Annat ordnas efterhand, som att göra om gamla skolan.
Fabriken
Arbetsgruppen besökte Egnahemsfabriken på Tjörn där arkitekten Erik Berg är en drivande kraft. Där byggs huselement av unga och äldre, varav många nyanlända. Tack vare återbruk och eget arbete, kostar byggena hälften jämfört med kataloghusen. Rådgivare ser till att allt blir rätt spikat. Man hjälps åt och får kanske vänner för livet. På sätt och vis nya tidens torpare för husen på max och 50 kvm är uppspikade på kommunal och privat mark.
Hjärtumföreningen plankade inte Egnahemsfabriken rakt av. Konceptet vidgades inte olikt egnahemsrörelsens Småstugebyrå i Stockholm nästan hundra år tidigare. Och mer än så för bygden blev som ett universitet för att lösa upp knutar på bostadsmarknaden.
Agneta Svenungson har varit drivande i projektet Ett hållbart Hjärtum från första början, på samma sätt som hon dragit igång aktiviteter i Hjärtumgården. På familjens Klockarelunden Brattby nedanför kyrkbyn fanns en tom lada som lämpade sig utmärkt. Där startade egnahemsfabriken våren 2022.
Ortens äldre hantverkare är handledare. Husen på 60 kvadrat plus loft byggs efter bygdens tradition. Enhetligt med storköp av material om återbruk från rivningar inte är möjligt. Växer familjen inreds loftet eller så bygger man ut efter samma modell. Klockarlundens grävare ordnar infrastrukturen. Maskiner som sedan byggarna kan hyra för att anlägga trädgård. Se Googlevyn med familjeföretaget Carpe Ventum på Klockaregården.
Hjärtums Högskola
I fabriken är det full fart kvällar och helger men annars fanns ledig kapacitet. Tack vare uppmärksamheten i media startade Småhus i Hjärtum AB självbyggarkurser; med praktiken i ladan och teorin i gamla folkskolan. Deltagare lockas med gratis husbyggarkurser på Internet producerade av filmaren Mikaela Hult. Särskilt populär är byggvårdskursen hur man timrar hus så som man gjorde förr med hjärtumsmeden Skogs yxor.
Så lyckat att man också från 2023 anordnar utbildning för traditionell bondemat. Upplägget är inspirerat av Lotten Lagerstedt som i i Hjärtum blev svensk pionjär för matlagning på landsbygden. Verksamheten tog fart då TV4 från köket i Klockarelunden sände programmet Matmammorna med bygdens eget matorakel Birgitta Rasmusson som programledare. Det var så Egnahemsrörelsen i Hjärtum ek. förening fick in Arla och LRF som tunga sponsorer.
Först lockas kursdeltagarna med äggost och soppa på gråärter. Som påbröd stimuleras de till inflyttning med självbygge i Hjärtumbyn.
Hemvärnet
Titten i DN-arkivet med ordet egnahemsrörelsen att folkrörelsen växte på 1920-talet. Politikerna vaknade och med bättre lån exploderade villaförstäderna, dit man kunde ta sig med bussen från tågstationen. Media var viktigt för att fånga intresset från bosättande ungdomar. Den erfarenheten formade strategin för mediagruppen hos Egnahemsrörelsen i Hjärtum ek.
Mediatränat folk var det ingen brist på i Hjärum men mediastrategin satte sig först då lokale hemvärnschefen togs in i mediagruppen. Först artilleri med bombmattor i stormedia. Sedan i bygden mobilisera ”hemvärnet” i ett slags skyttekompani som anfaller i sociala media. Selektivt mot de grupper man vill nå med tanke på bosättning och självbyggeri. Med kultur och närturism i flankerna för att nå utsocknes. Längtan till bygden stärks sedan med möten i Hjärtumgården. Ammunitionen laddas av Mikaela Hult, Pernilla Fredholm och andra i trakten med talang för media.
Hemvärnet 2.0 rekryterades från bygdens föreningar. Folk från Hjärtums idrottsförening har nästlat sig in i grannstädernas facebookgrupper inom idrotten; brett för att i Instagram täcka in vandringar, rollspel och e-sport. Sofia Westergren i Ucklum fick på nätet upp de hästtokiga på banan och andra hundälskare desserades på samma sätt.
Företagarföreningen fick hjälp av unga IT-nördar att locka hit unga entreprenörer. Inte bara med naturnära utan också med krass ekonomi. ”Sälj bostadsrätten i Göteborg, bygg billigt här och du har tre miljoner över att starta med”.
Kyrkan tar sin an unga föräldrar som vill ge barnen en bra uppväxt. I förening med veteranbilsklubben, som på Facebook tror på ett evigt liv för amerikanare.
Mest framgångsrika i bygdens infanteri är pensionärerna i Röda Korset och hembygdsföreningen. För de har e-postadresser till barnbarnen. Med berättelser skapa de en drömsk magi för trakten.
2026
Nya husen smyger bland lövträden i prästgårdsparken. Dels för att de byggs tripptralltrull,i steg för steg efterhand man får råd. Först friggebodar för nyexade, sedan större halvinredda och slutligen helt boklara 70 kvadrat för unga par.
För att citera arkitekten Erik Berg i en tidningsintervju: ”Vi pratar om att få in en ekoby under ett tak, ta mycket av det tänkandet som ekobyar har jobbat med i decennier, och där avloppet har varit en central komponent, berättar han”.
Husen ligger glest, för skorstensrökens skull och för att ge plats för odling. Några av husen i byn separerar urin, bajs och gråvatten till rening så att vattnet göder odlingen i växthuset som omger halva huset. Det renade vattnet är så drickbart att det återanvänds. Kompletterat med regnet från takrännan gör att kranvatten sällan behöver tas från kommunala nätet.
Husens bredsidor vetter mot söderför att få ut mesta möjliga från solpaneler och glasfasader. I ett par hus experimenterar Chalmersforskare med avfallet i en biogasgenerator. I andra prövar de smart teknik för kompakt boende, fast rymligt om det behövs. Ett antal projekt är på gång för Smart village, finansierat av Vinnova och EU.
Eftersom man hjälpt varandra med byggena är sammanhållningen stark. Enda gemensamma anläggningen bänkarna i skogsbacken, där ungarna leker indianer och bygger kojor. Det gemensamma finns ändå inpå knuten: bygdegården, Billegården med församlingshemmet, gamla skolan och idrottsplatsen. Inte att förglömma forna barnhemmet, som gjorts till turistattraktion till Carl Gustaf Svingels minne.
Fast när familjerna växer i ekobyn blir stugan för trång. Bostadskarriären leder då ofta till villor och små gårdar i trakten. Problemet är att de äldre inte vill sälja för skatten äter upp nästan var fjärde krona av vinsten. I stället väljer många en bostadsrockad så att man hyr hus av varandra. Unga familjen som hyresgäster till ett större hus och pensionärerna vice versa i prästgårdsparkens hus. Allt ordnat med en byteswebb Småstugorna i Hjärtum AB:s regi. Om drottning Silvia är med på noterna är tanken att äldreboendet i byn ska organiseras som ett driften av ett SiviaBo.
/ Av Ingemar Lindmark
Magasin Hällungen 