Orusts svåra år

1799-1780. Denna stränga vinter gick tre skallgångar efter varg på Orust. Vargar hade tagit sig ner till kusten och vandrat över isen till ön.

1785 januari. Åter varg på Orust som den hårda vintern gått över isen.

1799. Fisket slog fel i Bohuslän 1799 och vintern samma år var kall så att det blev svår missväxt i hela riket. Trots spannmålsimporten svalt folk och det blev hungerkravaller.

1813 1 juli. Värsta stormen i mannaminne. Många båtolyckor runt Orust.

1826 juli. Varm och torr sommar. Göken hördes på Orust så sent som 21 juli.

1828 22 augusti. Mycket regn med översvämningar. Mesta nederbörden på 100 år ansåg man.

1830. Regn och kyla gav dålig skörd, i likhet med föregående år. Följande vinter innebar nöd för många och under våren härjades smittkopporna.

1834. Koleran härjar, framförallt i fiskelägena.

1838. Hård vinter med temperatur under 30 grader. Fisket lamslogs av isen och man for illa i fiskelägena. Folk sökte sig inåt land och tiggde.

1850 januari. Sträng och långvarig vinter. Mycket snö 29 januari med yrväder dagen efter. En kall nordanvind blåste upp snön i höga drivor.

1866 och1867. Två svåra nödår. var värre. Ett vittnesbörd från Ängeviken i Klövedal: Barnen i ett fiskarhus svalt så att de inte orkade ta sig ur sängen. Deras mor tiggde till sig bondbönor. Möllbönorna åt de torra medan söbönorna förtärdes i kokspadet. Det var svårt att i bygden få tag på korn så att man kunde mala gryn till välling och tunnbröd.

1868-69. Nödår igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s