Berätta om Nya Amsterdam (New york) 1610-1700. Om hur folk levde, lwsninf, konflikter, invandring.

Nya Amsterdam (senare New York) grundades som en holländsk handelspost under tidigt 1600-tal och utvecklades under perioden 1610–1700 från en liten utpost till en mångkulturell hamnstad, initialt under nederländskt och senare under engelskt styre

. 

Levnadssätt och ekonomi

Livet i Nya Amsterdam kretsade kring handel, främst pälshandel, där bäverskinn var en särskilt värdefull vara. Staden var en blomstrande knutpunkt för handel i Nordatlanten. 

• Ekonomi: Invånarna bedrev handel med spannmål, mjöl, tobak, salt och diverse färdiga europeiska produkter. Fastighetshandel var också en viktig del av ekonomin, vilket gjorde det möjligt för vanliga individer att bygga upp välstånd.
• Social struktur: Samhället var relativt progressivt jämfört med andra kolonier. En stark merkantil medelklass växte fram. Familjer var samhällets hörnstenar och hemmen var ofta även arbetsplatser där nödvändigheter producerades. Det fanns många olika yrken, från bagare och smeder till köpmän och lotsar.
• Slavarbete: Trots progressiva ideal om tolerans introducerades slaveri 1626. Kolonin förlitade sig på importerad afrikansk arbetskraft, och år 1664 utgjorde personer av afrikansk härkomst cirka 20% av befolkningen. Under det nederländska styret hade slavar dock vissa rättigheter, som att lära sig läsa, döpas och gifta sig i kyrkan, och vissa kunde till och med äga egendom. 

Utbildning

Utbildning i kolonin var oorganiserad och varierade beroende på social klass och religion. Offentlig utbildning var begränsad. 

• Metoder: De flesta barn lärde sig genom lärlingskap eller i kyrkoskolor. Rika familjer anlitade privatlärare eller skickade barnen till Europa för utbildning. Pojkar från rika familjer hade bäst tillgång till formell utbildning, medan flickor och barn från lägre klasser hade färre möjligheter. 

Konflikter. Kolonin präglades av interna och externa konflikter:

• Relationer med urbefolkningen: Relationerna med de lokala Lenape-, Algonkin- och Irokes-stammarna var ofta spända. Holländarna drogs in i ett nät av indiansk diplomati och konflikter över markintrång och stölder var vanliga hot mot kolonins stabilitet.
• Maktövertagande: Den största externa konflikten var med England. Efter gränstvister överlämnades Nya Amsterdam till engelsmännen utan motstånd 1664 och döptes om till New York för att hedra hertigen av York. Staden återtogs kortvarigt av holländarna 1673 (och döptes då till New Orange), men återlämnades till England genom freden i Westminster 1674. 

Invandring

Nya Amsterdam misslyckades med att locka till sig många holländska migranter på grund av konflikter med urbefolkningen och missnöje med handelsrestriktioner. För att främja tillväxt accepterade det Nederländska Västindiska Kompaniet invandrare från en mängd olika platser. 

hur styrdes staden?

Styrningen av Nya Amsterdam (senare New York) utvecklades avsevärt under perioden 1610–1700, från att vara en auktoritär handelspost till att bli en mer formell engelsk koloni.

Under Nederländskt Styra (cirka 1624–1664)

Under det nederländska styret styrdes staden primärt genom det Nederländska Västindiska Kompaniet (WIC), inte av en direkt vald civil regering.

• Generaldirektören: Den högsta makten innehades av en generaldirektör utsedd av WIC i Amsterdam. Han fungerade både som verkställande chef och högsta domare. Kända generaldirektörer inkluderar Peter Minuit och den kontroversielle Petrus Stuyvesant (som styrde 1647–1664).
• Auktoritärt styre: Styret var i hög grad auktoritärt. Stuyvesant var känd för sin strikta kontroll och sitt motstånd mot medborgerligt inflytande. Han försökte påtvinga kalvinistisk ordning och begränsade religiös frihet.
• Eftergifter till medborgarna: Påtryckningar från de förmögna borgarna ledde dock så småningom till inrättandet av en ”Advisory Council” och senare, 1653, fick Nya Amsterdam formella stadsrättigheter, vilket innebar att en schout (polismästare/åklagare), två borgmästare (burgemeesters) och fem rådsmedlemmar (schepenen) fick vissa befogenheter att hantera lokala angelägenheter, skatter och rättstvister. Det var ett litet steg mot självstyre.

Under Engelskt Styra (1664–1700)

När engelsmännen tog över 1664 förändrades styrelseskicket.

• Kunglig kontroll: Staden och kolonin styrdes som en ”proprietär koloni” under hertigen av York (senare kung Jakob II). Den kungliga makten var centraliserad.
• Guvernören: En engelsk guvernör, utsedd av hertigen/kungen, ersatte generaldirektören. Guvernören hade omfattande makt.
• Införande av engelsk lag: Engelska lagar och rättssystem ersatte de nederländska. Stadsförvaltningen omorganiserades med en borgmästare (mayor), nämndemän (aldermen) och gemensamma rådsmedlemmar (common councilmen), som alla initialt utsågs av guvernören snarare än valdes av folket.
• Steg mot representativt styre: Efter ”Ärorika revolutionen” i England 1688 och ett lokalt uppror (Leislers Rebellion) i New York, tvingades kronan att acceptera krav på mer representativt styre. År 1691 inrättades en lagstiftande församling (General Assembly) för hela provinsen New York. Denna församling, vald av markägande män, fick befogenhet att stifta lagar och bevilja skatter, vilket markerade en viktig övergång mot det styre som kom att prägla de amerikanska kolonierna fram till revolutionen.

Hur utövades religionen

Amsterdams religionsutövning skilde sig avsevärt mellan städerna, vilket speglade deras olika politiska och sociala prioriteringar under 1600-talet.

I Amsterdam (Europa, 1600-1630)

I Amsterdam präglades religionsutövningen av pragmatisk tolerans. Officiellt var staden kalvinistisk, men stadens kommersiella fokus krävde en miljö där köpmän av olika tro kunde verka utan större problem.

• Officiell religion: Den Nederländska Reformerta Kyrkan (Nederduitse Gereformeerde Kerk – NGK) var den enda officiellt erkända och offentliga kyrkan.
• Privat utövning: Andra samfund – inklusive katoliker, lutheraner, mennoniter (döpare) och judar – tilläts inte bygga kyrkor som syntes från gatan (utan snarare ”huskyrkor” eller synagogor som smälte in i bebyggelsen). De kunde dock i stor utsträckning utöva sin tro privat utan större förföljelse, så länge de inte orsakade offentlig oreda.
• Mångfald: Denna tolerans lockade till sig religiösa flyktingar, som de portugisiska judarna, vilka blev en viktig del av stadens ekonomiska liv. Religionsutövningen var mångfacetterad, men den reformerta etablissemanget hade mest politisk makt.

I Nya Amsterdam (Nordamerika, 1610-1700)

I Nya Amsterdam var religionen initialt mer strikt kontrollerad, men blev med tiden mer mångsidig.

• Tidigt styre (Nederländskt): Under det Nederländska Västindiska Kompaniet var den Reformerta Kyrkan den enda tillåtna offentliga religionen. Guvernörer som Petrus Stuyvesant försökte aktivt begränsa andra grupper, inklusive lutheraner, kväkare och judar, från att hålla offentliga gudstjänster. Stuyvesant tvingades dock av WIC i Amsterdam att acceptera en mer tolerant linje då kompaniet prioriterade koloniens ekonomiska överlevnad och befolkningstillväxt framför religiös enhetlighet.
• Efter övertagandet (Engelskt): När engelsmännen tog över 1664 etablerades den Anglikanska kyrkan som den officiella kyrkan. Även under engelskt styre fortsatte dock den holländska reformerta kyrkan att vara stark och toleransen för olika protestantiska samfund var generellt hög. Denna period cementerade stadens rykte som en plats med stor religiös mångfald, där ingen enskild sekt kunde dominera helt.

Hur styrdes Nya amsterdam (New York) kyrkligt 1600-talet

Amsterdams kyrkliga styre under 1600-talet styrdes under två huvudsakliga perioder: den nederländska och den engelska, där kontrollen varierade mellan ett strikt monopol och en mer pluralistisk, om än hierarkisk, struktur.

Under Nederländskt Styra (c. 1624–1664)

Det kyrkliga livet i Nya Amsterdam var i hög grad kontrollerat av det Nederländska Västindiska Kompaniet (WIC), som hade monopol på kolonin.

• Kyrkans roll: Den Nederländska Reformerta Kyrkan var den enda officiellt tillåtna religionen. WIC:s mål var inte bara handel utan också att etablera kalvinismen i den nya världen.
• Styrning: Kompaniet betalade lönerna till ministrarna (pastorerna). Den lokala kyrkan styrdes av ett konsistorium (kyrkoråd) bestående av pastorn och äldste, som övervakade moral och doktrin. Dessa lokala konsistorier lydde under ett högre kyrkligt organ i Amsterdam, kallat Classis of Amsterdam, vilket i praktiken betydde att det kyrkliga styret utgick från Europa.
• Guvernörens auktoritet: Guvernören (särskilt Petrus Stuyvesant) hade stor makt och försökte aktivt tvinga invånarna att följa de reformerta reglerna och förbjuda offentliga sammankomster för andra trosriktningar (som lutheraner, kväkare och judar).

Under Engelskt Styra (1664–1700)

När engelsmännen tog över staden och döpte om den till New York skedde en förändring i den formella strukturen.

• Officiell etablering: Den Anglikanska kyrkan (Church of England) blev den officiella, etablerade kyrkan för kolonin.
• Fortsatt nederländskt inflytande: Trots den anglikanska etableringen fortsatte den Nederländska Reformerta Kyrkan att vara mycket stark, särskilt bland den stora holländska befolkningen. Engelsmännen var pragmatiska och tillät de befintliga holländska församlingarna att behålla sina kyrkor, egendomar och sin interna organisation.
• Tolerans och pluralism: Under det engelska styret blev det officiellt sett högre tolerans för olika protestantiska grupper. Guvernörer hade fortfarande visst inflytande över kyrkliga utnämningar och licensiering av ministrar, men den praktiska religionsutövningen i slutet av 1600-talet var betydligt mer mångfaldig än under det tidiga nederländska monopolet.