Perioden 1580 till 1630 markerade Flekkerøy (Flekkerøya) utanför Kristiansand som Norges viktigaste och mest trafikerade uthamn, en central knutpunkt starkt präglad av den omfattande sjöfarten och exporten till Holland.

En livlig uthamn

Flekkerøy erbjöd en skyddad naturhamn som var nödvändig för segelfartyg som färdades mellan Nordsjön och Östersjön. Under denna period stannade hundratals fartyg årligen här för att söka skydd från oväder, proviantera färskvatten och mat, samt vänta på rätt vindar.

Kung Christian IV beskrev platsen 1635 som ”den förnämste och bekvemste havn i Norge till anlopp” för den internationella trafiken.

Holländsk dominans i exporten

Holland (Nederländerna) var den dominerande handelspartnern för södra Norge under denna tid. Holländarna hade en enorm efterfrågan på norska råvaror för sin växande globala ekonomi och skeppsbyggnadsindustri.

Exporten från Flekkerøy till Holland bestod främst av:

• Timmer och trävaror: Detta var Norges enskilt viktigaste exportprodukt. Från inlandet och de närliggande fjordarna flottades timmer som lastades på holländska fartyg i Flekkerøy och andra hamnar.
• Fisk och skaldjur: Saltad fisk och annan maritim export gick också i stor utsträckning till den holländska marknaden.
• Annan råvara: Mindre mängder av skinn, hudar och andra produkter exporterades via hamnen.

Holländska köpmän etablerade sig i området och kontrollerade i stort sett hela exportkedjan. De tillhandahöll nödvändiga varor, kapital och de fartyg som krävdes för att transportera varorna till de stora europeiska marknaderna.

Militär och politisk utveckling

Hamnens betydelse ledde till ökad uppmärksamhet från den dansk-norska kronan:

• Kungliga besök: Kung Christian IV inspekterade hamnen vid flera tillfällen under 1600-talet, vilket underströk platsens strategiska värde.
• Befästning: För att skydda denna vitala knutpunkt och de värdefulla lasterna som väntade i hamnen, beordrade kungen att Christiansø fästning skulle byggas på Slottsholmen (nu Gammeløen) 1635. Denna befästning var specifikt utformad för att försvara hamninloppet.
• Kristiansands grundande: Handeln kring Flekkerøy var så omfattande att kungen 1641 valde att grunda staden Kristiansand i närheten för att centralisera handeln och få bättre kontroll över skatteintäkterna från den lukrativa holländska trafiken.

Sammanfattningsvis var Flekkerøy under perioden 1580–1630 en internationell smältdegel där norsk råvara mötte holländskt kapital och europeisk efterfrågan, vilket lade grunden för utvecklingen av hela regionen.

Strategiskt läge – “Porten till Skagerack”

På 1600-talet låg Flekkerøya vid en av Nordsjöns mest trafikerade farleder. Öya fungerade som en naturlig utsikts- och kontrollpunkt för sjöfart mellan Danmark-Norge och kontinenten. Det gjorde platsen central i både handel och krigföring.

Militär betydelse och befästningar

Redan på 1500-talet hade kung Fredrik II låtit bygga en befästning på ön – Flekkerøy fort (ibland kallat Flekkerøhus). Under 1600-talet byggdes den ut och moderniserades flera gånger, bland annat under Kristian IV.

Fortet hade flera funktioner:

• Skydda hamnen och Kristiansand, särskilt efter stadens grundande 1641
• Kontrollera handelsskepp som passerade Skagerrak
• Tjäna som marinbas i orostider

Under krigstid

1600-talet var en period av återkommande konflikter mellan Danmark-Norge och Sverige. Flekkerøya blev därför:

• Flottbas under Kalmarkriget (1611–1613)
• Militärt stödpunkt under Hannibalfejden (1643–1645)
• Övervaknings- och försvarspunkt i skärmytslingar mot svenska flottan senare under seklet

Handelsplats, hamn och sjöfarande aktivitet

Flekkerøya hade en av Norges bästa naturhamnar. Under 1600-talet användes ön ofta som:

• Ankarplats för internationella handelsfartyg
• Lossnings- och lastningshamn för varor mellan Danmark-Norge och kontinenten
• Samlingspunkt för fiskare och handelsmän

Hamnen var så viktig att den ibland kallades Danmark-Norges framskjutna vaktpost mot väster.

Bosättning och öliv

Befolkningen på ön var liten men stabil. De flesta livnärde sig på:

• Fiske
• Jordbruk i liten skala
• Handel och arbete knutet till fortet

Under perioder då fortet bemannades kraftigt ökade antalet människor på ön betydligt, inklusive soldater, officerare och hantverkare.

Kyrkliga och administrativa förhållanden

Ön hörde under 1600-talet till Oddernes sogn. Det fanns ingen egen kyrka på Flekkerøya, så invånarna färdades till fastlandet för gudstjänst.

Oroligheter och incidenter

Flekkerøya drabbades av flera stormar, bränder och militära incidenter under seklet. Ett känt exempel är att delar av befästningen och byggnaderna flera gånger måste repareras efter attacker eller naturkatastrofer.