Faktaruta: Engelska och dansk-norska expeditioner 1600-1620 för att finna nordost och nordvästpassagen

ENGELSKA EXPEDITIONER

🔵 Nordostpassagen

Henry Hudson – 1607 & 1608

Jonas Poole – 1610–1612

Thomas Edge – 1612–1615


🔵 Nordvästpassagen

Henry Hudson – 1610–1611 (Discovery)

Thomas Button – 1612–1613

William Gibbons – 1614

Robert Bylot – 1615–1616

William Baffin – 1615–1616


🇩🇰🇳🇴 DANSK–NORSKA EXPEDITIONER

🔵 Grönlandsexpeditionerna (Christian IV)

John Cunningham – 1605

Godske Lindenov – 1606

Carsten Richardson – 1607

(Ingen egen artikel på Wikipedia; omnämns här:)
https://da.wikipedia.org/wiki/Christian_4.s_ekspeditioner_til_Grønland


Försök att finna Nordvästpassagen

Jens Munk – 1619–1620



TIDSLINJE (1600–1620) – Engelska & Dansk-Norska expeditionerna

Med direkta Wikipedia-länkar till varje ledare.


ENGLAND

🔵 Nordostpassagen

1607 – Henry Hudson

Första försöket via Novaja Zemlja.
https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Hudson

1608 – Henry Hudson

Andra försöket, stoppas av is.
https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Hudson

1610 – Jonas Poole

Spetsbergenexpedition för Muscovy Company.
https://en.wikipedia.org/wiki/Jonas_Poole

1611–1612 – Jonas Poole

Fortsatta resor för kartläggning norrut.
https://en.wikipedia.org/wiki/Jonas_Poole

1612–1615 – Thomas Edge

Flera valfångst- och kartläggningsexpeditioner vid Spetsbergen.
https://en.wikipedia.org/wiki/Thomas_Edge


🔵 Nordvästpassagen

1610–1611 – Henry Hudson (Discovery)

Utforskar Hudsonsundet och Hudson Bay.
https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Hudson

1612–1613 – Thomas Button

Kartlägger västra Hudson Bay.
https://en.wikipedia.org/wiki/Thomas_Button

1614 – William Gibbons

Försök vid Labrador; stoppas av is.
https://en.wikipedia.org/wiki/William_Gibbons_(explorer)

1615 – Robert Bylot & William Baffin

Kartlägger Baffin Bay.
Bylot: https://en.wikipedia.org/wiki/Robert_Bylot
Baffin: https://en.wikipedia.org/wiki/William_Baffin

1616 – Robert Bylot & William Baffin (andra expeditionen)

Utforskar Smith, Jones och Lancaster Sound.
Bylot: https://en.wikipedia.org/wiki/Robert_Bylot
Baffin: https://en.wikipedia.org/wiki/William_Baffin


DANMARK–NORGE

Grönlandsexpeditioner under Christian IV

1605 – John Cunningham

Söker de gamla nordiska kolonierna.
https://en.wikipedia.org/wiki/John_Cunningham_(navigator)

1606 – Godske Lindenov

Fortsätter kartläggningen av Grönland.
https://da.wikipedia.org/wiki/Godske_Lindenov

1607 – Carsten Richardson

Tredje expeditionen.
(Omnämns här:)
https://da.wikipedia.org/wiki/Christian_4.s_ekspeditioner_til_Grønland


Direkt försök att finna Nordvästpassagen

1619–1620 – Jens Munk

Seglar till Hudson Bay; katastrofal övervintring.
https://en.wikipedia.org/wiki/Jens_Munk


Vill du
🟦 få detta i tabellform med länkar,
🟩 infogat i en HTML-sida,
eller
🟨 som pdf/word-dokument?

Säg bara till!

Du sade:

Vilken inflytande hade danske kungen Christian IV och engelske/skotske kungen Jacob/james över dessa expeditioner

ChatGPT sade:

Här är en sammanhållen och tydlig genomgång av vilket inflytande och vilken roll de två kungarna —
Christian IV av Danmark–Norge och Jakob I (James I) av England och Skottland — hade över expeditionerna mellan ca 1600 och 1620 i jakten på Nordost- och Nordvästpassagen.


Christian IV:s inflytande över de dansk-norska expeditionerna

Christian IV (regerade 1588–1648) var direkt ansvarig för nästan alla dansk-norska expeditioner till Grönland och Nordamerika i perioden. Hans roll kan sammanfattas i tre punkter:

1. Direkt kunglig initiativtagare

– Expeditionerna 1605, 1606, 1607 (Cunningham, Lindenov, Richardson) organiserades och finansierades direkt av Christian IV.
– Syftet var att återupprätta kontrollen över Grönland, återfinna de förlorade norröna kolonierna och hävda dansk överhöghet i Nordatlanten.

2. Geopolitiska motiv

Christian IV såg Grönland som en strategisk faktor i kampen mot:

  • Nederländska valfångare
  • Engelska handelsintressen
  • Potentiella rivaler om en framtida Nordvästpassage

Genom expeditionerna ville han återta Danmarks historiska anspråk i Nordatlanten.

3. Jens Munks expedition 1619–1620

Det mest direkta uttrycket för hans ambition var Jens Munk-expeditionen, som var:

  • fullt kungligt finansierad
  • utfärdad på order av Christian IV
  • avsedd att hitta Nordvästpassagen till Kina och Indien

Christian IV var personligen engagerad i planeringen och gav Munk militära befäl och instruktioner som visade att expeditionen hade både:

  • handelsstrategiska syften (genväg till Asien), och
  • maktpolitiska syften (placera Danmark-Norge som arktisk stormakt).

Sammanfattning:
För Danmarks del var Christian IV huvudarkitekten, initiativtagaren och finansmannen bakom alla större expeditioner i perioden.


Jakob I:s (James) inflytande över de engelska expeditionerna

Jakob I (regerade 1603–1625) hade betydligt mindre direkt kontroll över expeditionerna än Christian IV. De flesta engelska resor organiserades inte av kungen, utan av privata handelskompanier.

1. Muscovy Company och Virginia Company – inte kronan – styrde expeditionerna

De flesta engelska expeditionerna mot Nordost- och Nordvästpassagen finansierades av:

  • Muscovy Company (för Nordostpassagen; Hudson 1607–08, Poole, Edge)
  • Company of Merchants Discoverers of the North-West Passage
  • Virginia Company (delvis indirekt vid forskning mot Nordamerika)

Dessa var privata, aktiefinansierade kompanier med kungligt privilegiebrev, men inte med kunglig styrning.

Jakob I gav kompanierna:

  • monopolprivilegier
  • officiella kungliga brev, men
  • bestämde inte rutter, ledare eller finansiering

2. Hudson, Button, Baffin m.fl. var i praktiken halvprivata entreprenörer

Kungamakten gynnade deras expeditioner, men:

  • planeringen,
  • fartygens utrustning,
  • navigationsbeslut

kom från kompaniernas direktörer, inte från Jakob I.

3. Jakob I:s indirekta inflytande

Jakob hade ändå viss indirekt påverkan:

  • Genom att bekräfta kompaniernas handelsprivilegier.
  • Genom att stödja Englands expansion i Nordatlanten (mot spanska och danska intressen).
  • Genom att ge kungliga brev som gjorde det möjligt att segla under kronans skydd.

Men han var inte personligen engagerad, som Christian IV var i Danmark.

4. Politiska prioriteringar

Jakob I var:

  • mer intresserad av fredlig diplomati (t.ex. fred med Spanien 1604)
  • skeptisk till riskabla, dyra expeditioner

Därför lämnade han arktiska upptäcktsfärder åt privata aktörer.

Sammanfattning:
Jakob I stödde expeditionerna genom privilegier och legitimitet, men tog inte själv initiativ eller ansvar. Hans roll var passiv och administrativ jämfört med Christian IV:s aktiva och strategiska.


Jämförande översikt

KungInflytandeTyp av kontrollMotivExempel
Christian IV (Danmark–Norge)Mycket stortDirekt statlig styrning, finansiering, ordergivningÅterta Grönland, stärka kronans handelsvägar, söka NW-passageCunningham 1605, Lindenov 1606, Munk 1619–20
Jakob I (England/Skottland)BegränsatIndirekt genom privilegiebrev till kompanierHandelsintäkter via privata företag, kolonier i Nordamerika, men låg personlig involveringexp. av Hudson, Button, Baffin, finansierade av Muscovy Co.