Anders från Orust förste svensken på amerikansk mark?

En bakgrund:

Jens Munks expedition till Hudson Bay (1619–1620)
Den dansk-norske sjöfararen Jens Munk ledde år 1619 en expedition utsänd av kung Christian IV, med målet att hitta Nordvästpassagen – en sjöväg norr om Nordamerika som skulle öppna en snabb handelsrutt till Asien. Expeditionen bestod av två fartyg, Enhiörningen och Lamprenen, och seglade via Grönland vidare in i Hudson Bay.

Munk och hans besättning övervintrade vid mynningen av Churchillfloden. Den arktiska vintern, brist på färsk mat och skörbjugg decimerade besättningen drastiskt. Av 64 man överlevde endast tre: Jens Munk själv och två av hans män.

Våren 1620 lyckades de tre överlevande på egen hand få Lamprenen segelklar och ta sig tillbaka till Norge. Expeditionen blev därmed ett dramatiskt misslyckande vad gäller målet att finna Nordvästpassagen, men Jens Munks resa räknas än idag som en av de mest betydelsefulla och uthållighetskrävande polarhistoriska bedrifterna i Skandinavien.

Bohusläningar?

Jens Munk snudd på bohusläning? Skageraks skärgårdar har varit yngelplats för en rad långväga äventyrare. Jens Munk växte upp i Fredrikstad , möjligen på Hvaler (nära Strömstad där mamman gravsattes vid Hvaler kyrka). En mil från Fredrikstad föddes Roald Amundsen , som 1903 med skutan Göa blev den förste att ta sig genom Nordvästpassagen.

Året var 1620 och platsen Churchillflodens mynning  i Hudson Bay.
Påskdagen inföll 16 april. Anders Oroust och tunnbindare Jens, har varit sjuka och länge legat till sängs. De begravdes samma dag ute på tundran för vädret var milt”.

Så mycket får man inte veta om denne Anders. Orust är en bra gissning och således bohusläning. Svensk sett till dagens gränser, men landskapet blev svenskt först med Roskildefreden 1658.

Munk skriver i dagboken att i maj dör Sven, Anders, Morten – alla med tillnamnet Marstrand. Visserligen är Marstrand ett danskt efternamn. Troligare är att de kom från Marstrand eller stadens omgivning. En trakt väl bekant för Munk sedan hans härjning i Göteborgstrakten i Brännejden 1610-1612.

Det var då han från svenskarna vid gamla Elvsborgs fästning från svenskarn erövrade segeljakten Lamprenen (nejonögat på svenska). Som blev Munks och hans två kamraters räddning på resan hem till Norge och Danmark.

Fortsätt läsa ”Anders från Orust förste svensken på amerikansk mark?”

Annika och Rolf från Marstrand. Våra första nybyggare i Nordamerika?

Året är 1630. Segelfartyget Eendracht ankrar upp vid Fort Oranje långt in på Hudsonfloden. Annika och Rolf Jansson från Marstrand stiger iland med sina två döttrar. Med i sällskapet finns Annikas syster och mamma, även hon från Marstrand. De andra passagerarna är ungkarlar; sex holländare och Rolfs två drängar från Flekkeröy – ön utanför Kristiansand där Annika växt upp. Av allt att döma är Rolf … Fortsätt läsa Annika och Rolf från Marstrand. Våra första nybyggare i Nordamerika?

Hällkistan vid vårt torp

Denna frostnupna förvinterdag njuter jag av utsikten från torpet. Över dalen och berget som skyddar för nordanvinden. Uppe vid krönet finns en hällkista, på höjden med en glimt västerut över sjön Hällungen. Åt söder dalen och vår stuga. Kanske vilar en förfader här sedan omtrent fyra tusen år. I det perspektivet känner jag mig liten. På hällen, som man tror är kistlocket, står 1762. Antagligen … Fortsätt läsa Hällkistan vid vårt torp

Så reser du från Göteborg Central till färjor och skärgårdsbåtar

Skärgårdsbåtar Skärgårdsbåtar Till södra skärgården Bästa sättet att resa från Göteborgs Centralstation till Saltholmen färjeterminal är att ta spårvagn linje 11 direkt från Drottningtorget till Saltholmen – en resa på cirka 30 minuter. Bil och buss Biljetter och tips Med skärgårdsbåt från Saltholmen Biljetter Cykel och tillgänglighet Till norra skärgården Bästa sättet att ta sig från Göteborgs centralstation till norra skärgården är att ta buss 291 från … Fortsätt läsa Så reser du från Göteborg Central till färjor och skärgårdsbåtar

Det glömda slaget 1677 i Uddevalla, näst värsta krigsförlusten på svensk mark

Inte ett ord på historielektionerna om det nesliga nederlaget i Uddevalla, då jag gick i denna stads läroverk. En i sanning glömd åminnelse av ösregent 27-28 augusti 1677. Lärarhandledning. Inte heller nämndes fejden då jag var beväring på stadens regemente I17. Nära kanslihuskasernen (på vars tak jag några gånger hissade svenska flaggan) finns en sten till minne av regementets stängning 1992. På baksidan kan man … Fortsätt läsa Det glömda slaget 1677 i Uddevalla, näst värsta krigsförlusten på svensk mark

En labyrint. Så hittar du på Göteborgs centralstation. Till tåg, bussar och spårvagn

Innehåll: se listan i slutet på denna text. Ingångar Från Drottningtorget: Från Nils/Ericsongatan/Nordstan galleria 3) Ingång från till Centralhallen <foto> <streetview>. <foto> <foto>4) ”centralgången” vid Centralhallen. <foto> <streetview> 5) Centralhuset <foto> <streetview>. <foto> <foto> 6) Nils Ericsonterminalen <info> <foto><foto> <streetview.<foto> <foto>7) Nils Ericsonterminalen öst mot bilparkering, <foto> <foto> Hitta i stationen Resenärer kommer in via entréhallen <foto> <foto> → rör sig genom centralhallen (Kompasshallen<foto> <foto>) … Fortsätt läsa En labyrint. Så hittar du på Göteborgs centralstation. Till tåg, bussar och spårvagn

Der Tag, an dem ein Zwanzigjähriger Hitlers Junker in Uddevalla abschos

Gleich in der ersten Woche, als ich 1960 in I17 einzog, mussten wir mit scharf geladenen Waffen Wache stehen. Einer der Wachen begegnete im Musikpavillon des Regiments einer Person, die im Dunkeln eine Pistole auf ihn richtete. Daraufhin feuerte der Freund eine Salve ab. Der einzige Schaden war ein zerbrochener Spiegel. War der deutsche Junker, der auf dem Musikplatz neben dem Pavillon mit Kanonen abgeschossen … Fortsätt läsa Der Tag, an dem ein Zwanzigjähriger Hitlers Junker in Uddevalla abschos

Revolten i Sannnäs 1970 spiken i kistan för plutonium till atombomb

Liten tuva… Ett femtiotal skolbarn med handtextade plakat fick applåder då de marscherade in bland 400 uppretade bofasta och några sommargäster i Tanumshedes nya sporthall. Detta hände 15 januari 1970, inför ett femtiotal journalister från press och TV. På scenen satt Tanumshede kommuns Waldemar Hansson och landshövdingen Per Nyström, som båda ivrade för jobben skapade i en plutoniumfabrik i berget ett par kilometer från kustsamhället … Fortsätt läsa Revolten i Sannnäs 1970 spiken i kistan för plutonium till atombomb

Genrep för kärnvapenattack nära Moskva. USAs bombplan korsade Sverige 29 april 1954

Åttatiden 28 april 1954. Det var det många på Hisingen som såg ett ovanligt stort plan med tända positionsljus cirkla längs kusten. Tänkte det landa på Torslanda? Var det fel på radion eftersom inkräktaren inte svarade på anrop? En flygplatsanställd såg i kikaren att vingarna hade sex skjutande propellrar. Alltså en amerikansk kärnvapenbärare B-36 Peacemaker. Troligen spaningsversionen RB-36, som brukade spionera på Sovjet. Då och är fortfarande … Fortsätt läsa Genrep för kärnvapenattack nära Moskva. USAs bombplan korsade Sverige 29 april 1954

Retade Eisenhower. Vapenlasten i Uddevallafartyget Alfhem tände en revolution

7 april gick unge Uddevallabon Henry Lind på som ny kapten. En flytande likkista. Så kallades AB Bohuslänska kustens MS Alfhem då hon 6 april 1954 lämnade hemmahamnen Uddevalla för att lasta tjeckiska vapen i Polen. Båten var byggd 1930 och hårt sliten av frakter för USA under kriget. Ofta med bara häften av marschfarten 9 knop, för motorerna krånglade ofta. Manskapet sov med flytvästar i bädden … Fortsätt läsa Retade Eisenhower. Vapenlasten i Uddevallafartyget Alfhem tände en revolution