Student 60 in Trollhättan. Our class trip, against the current anyway

The 2025 class reunion in Trollhättan for the “student 1960 in Uddevlla” gang ended a little sadly. Not because our annual meetings are ending – they will probably continue as they have for 25 years. But because the hostess Birgitta is selling the apartment we were staying in on Ångloksgatan. Because she wants to get closer to her children and grandchildren in Strömstad. Although the … Fortsätt läsa Student 60 in Trollhättan. Our class trip, against the current anyway

Anders från Orust förste svensken på amerikansk mark?

En bakgrund:

Jens Munks expedition till Hudson Bay (1619–1620)
Den dansk-norske sjöfararen Jens Munk ledde år 1619 en expedition utsänd av kung Christian IV, med målet att hitta Nordvästpassagen – en sjöväg norr om Nordamerika som skulle öppna en snabb handelsrutt till Asien. Expeditionen bestod av två fartyg, Enhiörningen och Lamprenen, och seglade via Grönland vidare in i Hudson Bay.

Munk och hans besättning övervintrade vid mynningen av Churchillfloden. Den arktiska vintern, brist på färsk mat och skörbjugg decimerade besättningen drastiskt. Av 64 man överlevde endast tre: Jens Munk själv och två av hans män.

Våren 1620 lyckades de tre överlevande på egen hand få Lamprenen segelklar och ta sig tillbaka till Norge. Expeditionen blev därmed ett dramatiskt misslyckande vad gäller målet att finna Nordvästpassagen, men Jens Munks resa räknas än idag som en av de mest betydelsefulla och uthållighetskrävande polarhistoriska bedrifterna i Skandinavien.

Bohusläningar?

Jens Munk snudd på bohusläning? Skageraks skärgårdar har varit yngelplats för en rad långväga äventyrare. Jens Munk växte upp i Fredrikstad , möjligen på Hvaler (nära Strömstad där mamman gravsattes vid Hvaler kyrka). En mil från Fredrikstad föddes Roald Amundsen , som 1903 med skutan Göa blev den förste att ta sig genom Nordvästpassagen.

Året var 1620 och platsen Churchillflodens mynning  i Hudson Bay.
Påskdagen inföll 16 april. Anders Oroust och tunnbindare Jens, har varit sjuka och länge legat till sängs. De begravdes samma dag ute på tundran för vädret var milt”.

Så mycket får man inte veta om denne Anders. Orust är en bra gissning och således bohusläning. Svensk sett till dagens gränser, men landskapet blev svenskt först med Roskildefreden 1658.

Munk skriver i dagboken att i maj dör Sven, Anders, Morten – alla med tillnamnet Marstrand. Visserligen är Marstrand ett danskt efternamn. Troligare är att de kom från Marstrand eller stadens omgivning. En trakt väl bekant för Munk sedan hans härjning i Göteborgstrakten i Brännejden 1610-1612.

Det var då han från svenskarna vid gamla Elvsborgs fästning från svenskarn erövrade segeljakten Lamprenen (nejonögat på svenska). Som blev Munks och hans två kamraters räddning på resan hem till Norge och Danmark.

Fortsätt läsa ”Anders från Orust förste svensken på amerikansk mark?”

Annika och Rolf från Marstrand. Våra första nybyggare i Nordamerika?

Året är 1630. Segelfartyget Eendracht ankrar upp vid Fort Oranje långt in på Hudsonfloden. Annika och Rolf Jansson från Marstrand stiger iland med sina två döttrar. Med i sällskapet finns Annikas syster och mamma, även hon från Marstrand. De andra passagerarna är ungkarlar; sex holländare och Rolfs två drängar från Flekkeröy – ön utanför Kristiansand där Annika växt upp. Av allt att döma är Rolf … Fortsätt läsa Annika och Rolf från Marstrand. Våra första nybyggare i Nordamerika?

Hällkistan vid vårt torp

Denna frostnupna förvinterdag njuter jag av utsikten från torpet. Över dalen och berget som skyddar för nordanvinden. Uppe vid krönet finns en hällkista, på höjden med en glimt västerut över sjön Hällungen. Åt söder dalen och vår stuga. Kanske vilar en förfader här sedan omtrent fyra tusen år. I det perspektivet känner jag mig liten. På hällen, som man tror är kistlocket, står 1762. Antagligen … Fortsätt läsa Hällkistan vid vårt torp

Kungavalet i bohuslänska Sörbo avstamp till norska atlantimperiet

Tolkat från Sverres saga i svensk tappning. Före Hedekas, två mil norr om Munkedal, strax innan bron över Hajumsån, ser man till vänster gården Sörbo. Stanna vid skylten Gestgifveri. Visserligen kan man inte äta mat och skifta hästar, som då gästgiveriet startade vid 1700-talets mitt. Spår av den tidens allfartsväg löper ner till den gamla stenbron, granne med den bro vi använder numera. Gula huset … Fortsätt läsa Kungavalet i bohuslänska Sörbo avstamp till norska atlantimperiet

Det glömda slaget 1677 i Uddevalla, näst värsta krigsförlusten på svensk mark

Inte ett ord på historielektionerna om det nesliga nederlaget i Uddevalla, då jag gick i denna stads läroverk. En i sanning glömd åminnelse av ösregent 27-28 augusti 1677. Lärarhandledning. Inte heller nämndes fejden då jag var beväring på stadens regemente I17. Nära kanslihuskasernen (på vars tak jag några gånger hissade svenska flaggan) finns en sten till minne av regementets stängning 1992. På baksidan kan man … Fortsätt läsa Det glömda slaget 1677 i Uddevalla, näst värsta krigsförlusten på svensk mark

Der Tag, an dem ein Zwanzigjähriger Hitlers Junker in Uddevalla abschos

Gleich in der ersten Woche, als ich 1960 in I17 einzog, mussten wir mit scharf geladenen Waffen Wache stehen. Einer der Wachen begegnete im Musikpavillon des Regiments einer Person, die im Dunkeln eine Pistole auf ihn richtete. Daraufhin feuerte der Freund eine Salve ab. Der einzige Schaden war ein zerbrochener Spiegel. War der deutsche Junker, der auf dem Musikplatz neben dem Pavillon mit Kanonen abgeschossen … Fortsätt läsa Der Tag, an dem ein Zwanzigjähriger Hitlers Junker in Uddevalla abschos

Dagen då en tjugoåring sköt ner Hitlers Junker i Uddevalla

Redan första veckan jag 1960 ryckte in på I17 fick vi gå vakt med skarpladdde vapen. En i vaktsstyrkan mötte i regementets musikpaviljong en person som i mörkret riktade en kpist mot honom. Vilket fick kompisen avlossa en salva. Enda skadan blev en sönderskjuten spegel. Var tyska Junkern som sköts ner med kanoner på Musikbereget intill paviljongen också en skröna? Här ska visas att historien … Fortsätt läsa Dagen då en tjugoåring sköt ner Hitlers Junker i Uddevalla

HC Andersen i Trollhättan. Mötet mellan romantik och yrvaken industrialism

H.C. Andersens reste med hjulångaren Götheborg till Trollhättan sommaren 1849, under hans andra längre Sverigeresa. För att uppleva Sveriges landskap, städer och tekniska framsteg, vilket inspirerar til hans reseskildringar i I Sverrig (utgiven 1851). Bakgrund: Götheborg var en av de tidiga hjulångarna som trafikerade rutten mellan Göteborg och Trollhättan. Resan gick via Göta älv, och var på sin tid en modern och bekväm form av … Fortsätt läsa HC Andersen i Trollhättan. Mötet mellan romantik och yrvaken industrialism

Artiklar av Ingemar Larsson / Lindmark om framtidens krig, i Dagens Nyheter 1997 08 21.

Krig förs framför skärmen. Morgondagens slagfält. Gulfkonflikten var första steget mot ”informationskriget” Publicerad 1997-08-21Dela Av Ingemar Larsson Egentligen förde amerikanerna två slags krig vid persiska viken i januari 1991; det traditionella kriget och ett högteknologi- krig baserat på IT. Trettio år gamla B52:or rullade ut bombmattor över irakier som gömde sig i sanden samtidigt som smygande Stealth-plan prickade in sin laserbomb i lufttrumman i den … Fortsätt läsa Artiklar av Ingemar Larsson / Lindmark om framtidens krig, i Dagens Nyheter 1997 08 21.