Stora entreprenörer kommer från Bohusläns schartaubälte – Orust med omnejd

x  Dagens quiz: Vem var mannen som föddes i mellersta Bohuslän, studerade och arbetade i Göteborg, USA och Zurich. Rekryterades som ung av Wallenberg för att bli chef för ett nedgånget Asea – som han lyfte till en succé. Mycket tack vare uppbackning från en samhällsengagerad hustru. Internationalist även han med ideella engagemang. Anses som 1900-talets stora industriledare.Olof Martin och Eva Charlotta Edström Percy Barnevik? … Fortsätt läsa Stora entreprenörer kommer från Bohusläns schartaubälte – Orust med omnejd

Västkusten polarforskningens vagga: Jens Munk (och Anders Oroust) var brickor i den arktiska storpolitiken

I november 2007 tog sig oljeborrsupportbåten Viking II från Transatlantic i Skärhamn genom nordostpassagen, som det första svenskflaggade fartyget sedan Nordenskiölds Vega. Viking II upprepade resan i december 2010, vilket var en bragd för leden vintertid. Fast Ola Skinnarmo kanske stod för en större bragd när hans seglade med ”Explorer of Sweden” genom samma nordostpassage 2009 (video). ”Jag blev förste svensk sedan Nordenskiöld” säger Skinnarmo. Dialekten avslöjar uppväxten i … Fortsätt läsa Västkusten polarforskningens vagga: Jens Munk (och Anders Oroust) var brickor i den arktiska storpolitiken

Hästekällafruns ridtur till häxornas Mollösund

Fast det bara var ett par fjärdings väg hade Johanna inte sett sin mor Kerstin på hela sommaren. I detta nådens, eller snarare onådens, år 1715 har Jacob har haft mycket att bestyra som befallningsman och dessutom sitta ting. Mycket av gårdens skötsel har fallit på Johanna, slitsamt för kronan kräver årligen åtta tunnor korn och en stut i skatt. Dessutom dryg betalning om man … Fortsätt läsa Hästekällafruns ridtur till häxornas Mollösund

Båtbyggarfolket i Brattås på Orust ett segt släkte

Tavlorna säger åtskilligt om släkten och deras liv på norra Orust under 1700-talet till slutet på 1800-talet. Osedvanligt hemkära tycks de ha varit för de flesta bosatte sig i Brattås och närbelägna  gårdar i Röra. En del också i Tegneby och Morlanda. Men frånsett enstaka som slog sig ner i Dragsmark och Stångenäset lämnade ingen ön, varken till Göteborg eller Amerika. Inte ens till fiskelägena … Fortsätt läsa Båtbyggarfolket i Brattås på Orust ett segt släkte

Agromerkantila språnget lyfte Orust ur fattigdom. Hur? En lektion ges i Tavlebord

De vita västsvenska dubbelhusen, som smyger längs bergen, står som monument för en tid då Orust lyfte sig från djup fattigdom till relativt välbärgade bönder några decennier senare. På 1700-talet bodde många trångt i ryggåsstugor med små fönster i gavelspetsen. Sillen försvann runt 1810 och folk svalt under nödåren. Det lossnade för sjöfart och båtbyggeri, särskilt efter 1830. Sedan gav havreexporten och fisket inkomster. Man … Fortsätt läsa Agromerkantila språnget lyfte Orust ur fattigdom. Hur? En lektion ges i Tavlebord

DNs artikel om Anders Karlssons exmilitära bergfort i Munkedal

Tar mig friheten att lägga ut Dagens Nyheters artikel från 2026 01 11. Utan lov. Som annars finns bakom tidningens betalvägg. Ursäktar mig med att DN i sin databas har hundratals av mina frilansartiklar (Larsson) på nätet, utan mitt OK. Vi är kvitt så att säga. Skämt åsido, Kvistrumartikeln ser jag som reklam för Dagens Nyheters abonnemang, välmatad och sökbar från starten på 1800-talet. https://arkivet.dn.se/ … Fortsätt läsa DNs artikel om Anders Karlssons exmilitära bergfort i Munkedal

Wenn Shakespeare bei unserem Klassentreffen gewesen wäre

So kommt einem an diesem Silvesterabend 2024 der Gedanke: Was waren die Höhepunkte des Jahres? Einer davon war im September das jährliche Klassentreffen des Jahrgangs 1960 aus Uddevalla. In unserem Ferienhaus in Ucklum, mit Blick auf Hällungen und Slottsberget. Stellen wir uns ein Klassentreffen am Silvesterabend 1589 vor. Dann sieht man eine lange Schlittengruppe auf dem Eis von Hällungen, die gen Süden fährt, um in … Fortsätt läsa Wenn Shakespeare bei unserem Klassentreffen gewesen wäre

HC Andersen i Trollhättan. Mødet mellem romantik og svimlende industrialisme

H.C. Andersen rejste med hjuldamperen Götheborg til Trollhättan i sommeren 1849 , under sin anden længere rejse til Sverige. For at opleve Sveriges landskaber, byer og teknologiske fremskridt, hvilket inspirerede hans rejseberetninger i I Sverrig (udgivet 1851). Baggrund: Götheborg var en af ​​de tidlige hjuldampere, der trafikerede ruten mellem Göteborg og Trollhättan. Rejsen foregik via Göta älv og var på det tidspunkt en moderne og komfortabel transportform sammenlignet med hest og … Fortsätt läsa HC Andersen i Trollhättan. Mødet mellem romantik og svimlende industrialisme

Student 60 in Trollhättan. Our class trip, against the current anyway

The 2025 class reunion in Trollhättan for the “student 1960 in Uddevlla” gang ended a little sadly. Not because our annual meetings are ending – they will probably continue as they have for 25 years. But because the hostess Birgitta is selling the apartment we were staying in on Ångloksgatan. Because she wants to get closer to her children and grandchildren in Strömstad. Although the … Fortsätt läsa Student 60 in Trollhättan. Our class trip, against the current anyway

Anders från Orust förste svensken på amerikansk mark?

En bakgrund:

Jens Munks expedition till Hudson Bay (1619–1620)
Den dansk-norske sjöfararen Jens Munk ledde år 1619 en expedition utsänd av kung Christian IV, med målet att hitta Nordvästpassagen – en sjöväg norr om Nordamerika som skulle öppna en snabb handelsrutt till Asien. Expeditionen bestod av två fartyg, Enhiörningen och Lamprenen, och seglade via Grönland vidare in i Hudson Bay.

Munk och hans besättning övervintrade vid mynningen av Churchillfloden. Den arktiska vintern, brist på färsk mat och skörbjugg decimerade besättningen drastiskt. Av 64 man överlevde endast tre: Jens Munk själv och två av hans män.

Våren 1620 lyckades de tre överlevande på egen hand få Lamprenen segelklar och ta sig tillbaka till Norge. Expeditionen blev därmed ett dramatiskt misslyckande vad gäller målet att finna Nordvästpassagen, men Jens Munks resa räknas än idag som en av de mest betydelsefulla och uthållighetskrävande polarhistoriska bedrifterna i Skandinavien.

Bohusläningar?

Jens Munk snudd på bohusläning? Skageraks skärgårdar har varit yngelplats för en rad långväga äventyrare. Jens Munk växte upp i Fredrikstad ♦, möjligen på Hvaler (nära Strömstad där mamman gravsattes vid Hvaler kyrka). En mil från Fredrikstad föddes Roald Amundsen ♦, som 1903 med skutan Göa blev den förste att ta sig genom Nordvästpassagen.

Året var 1620 och platsen Churchillflodens mynning ♦ i Hudson Bay.
”Påskdagen inföll 16 april. Anders Oroust och tunnbindare Jens, har varit sjuka och länge legat till sängs. De begravdes samma dag ute på tundran för vädret var milt”.

Så mycket får man inte veta om denne Anders. Orust är en bra gissning och således bohusläning. Svensk sett till dagens gränser, men landskapet blev svenskt först med Roskildefreden 1658.

Munk skriver i dagboken att i maj dör Sven, Anders, Morten – alla med tillnamnet Marstrand. Visserligen är Marstrand ett danskt efternamn. Troligare är att de kom från Marstrand eller stadens omgivning. En trakt väl bekant för Munk sedan hans härjning i Göteborgstrakten i Brännejden 1610-1612.

Det var då han från svenskarna vid gamla Elvsborgs fästning från svenskarn erövrade segeljakten Lamprenen (nejonögat på svenska). Som blev Munks och hans två kamraters räddning på resan hem till Norge och Danmark.

Fortsätt läsa ”Anders från Orust förste svensken på amerikansk mark?”