Redan första veckan jag 1960 ryckte in på I17 fick vi gå vakt med skarpladdde vapen. En i vaktsstyrkan mötte i regementets musikpaviljong en person som i mörkret riktade en kpist mot honom. Vilket fick kompisen avlossa en salva. Enda skadan blev en sönderskjuten spegel.

Var tyska Junkern som sköts ner med kanoner på Musikbereget intill paviljongen också en skröna? Här ska visas att historien faktiskt är sann.

Tysken gick in i Norge 9 april 1940 och syntes vid Bohusläns gränsbommar några dagar senare. Luftwaffe flög obekymrat över norra Bohuslän för vi saknade luftvärn. Frånsett två luftvärnautomatkanoner Bofors m/36 som 13 april släpades upp på Musikberget söder om kaserngården. Drygt jobb för det var två ton tunga pjäser och en mängd 40 millimeters ammunition.

Dagen efter var troppbefälet på ordergivning i Göteborg så tjugoårige furiren Birger Magnusson kommenderade ensam beväringarna vid de två Boforskanonerna. Det var kallt på bergknallen denna söndag för våren var ovanligt sen. Regeringen var på helspänn för Hitler fick inte provoceras.

Vit flagga?

Bertil Aronsson, 17 år, var denna helg ledig från springschasjobbet och vilade på gräsmattan hemma i Ramneröd, norr om stan. Han hörde ett motorvrål och såg ett tremotorigt flygplan med Luftwaffes järnkors på vingarna. ”Det flög så lågt att jag tydligt kunde se hakkorset”. En Junker 52 konstaterade Bertil. Med två motorer på högvarv och en stillastående propeller. Tänkte man nödlanda på regementets övningsfält i Samneröd strax intill?

Bertil och även en rekryt på regementet tror sig sig se ett vitt skynke genom kabinfönstret. Alltså en parlamentörflagg som enligt krigslagarna signalerar att man inte får beskjutas. Deras observation skiljer sig från hundratals andra som såg planet. Även militärer för många mobiliserade på kaserngården. Kanske just därför tyskarna ville spana?

Cirklade över stan?

Varför flyga över staden om de fanns fält för landning runt omkring?

Flygplanet sågs först vid Sunningen (vid dagens E6-bro). Det beskjuts med gevär längs Byfjorden och sedan med en kulspruta från Skansberget. Passerar stadens centrum där flyglarmet går igång. Från regementet möts Junkern med varningseld. Planet gör en sväng västerut, ånyo hotad av kulsprutesalvor från Skansberget.

Planet vänder vid Fröland (dagen varvsområde), passerar centrum igen och drar på sig verkanseld från Boforskanonerna. Det brinner och störtar vid Dalslandsvägen (väg 172). Om denna redogörelse stämmer är upp till läsaren att avgöra.

Furiren på Musikberget

Man tror att Junkern var på hemväg efter att lämnat folk eller last i Norge. Kanske var det bränslebrist som fick planet kretsa över Uddevalla Visserligen dagsljus men svårnavigerat i snötjockan. En motor hade stoppat och de två andra gick ojämt. Planet sågs komma ovanför Herrestadsfjället och vika av längs Byfjorden.

Även om de två vitmålade Boforskanonerna bara funnits ett dygn på Musikberget så var troppen inövad.Troppchefen var i Göteborg för ordergivning så ställföreträdaren, tjugoårige furiren Birger Magnusson, hade ansvaret. För eldgivning krävdes ett samspel mellan spanare med kikare, sambandskarl, riktare, avståndsmätare, laddare och skytt. Alla klädda i kronans fårskinnspälsar för det blåste snålt.

Flyglarmet tjöt i staden och folk skyndade till skyddsrum. Spanaren ropade ”flygplan i sikte” och pjäserna bemannades. Första skottet med spårljus gick som varning framför Junkern, utan synbar reaktion. Planet gick rakt mot pjäsplatsen där Birger beordrade verkanseld.

 Det brinnande planet med en svans av svart rök försvann bortom Kuröds skalbankar. Vraket upptäcktes nära dalslandsvägen mellan Kuröd och Normanneröd. Ammunition exploderade och en kulspruta hittades utanför (nu på Bohusläns Försvarsmuseum intill Musikberget).

De tre i besättningen – Ernst Lück, Heinz Priehäusser och Reinhold Buchhorn – begravdes under militära hedersbetygelser på Sigelhults kyrkogård söder om staden. För att sedan flyttas till Kvibergs kyrkogård i Göteborg.

Mörkläggning

Luftvärntroppen på Musikberget höll högsta beredskap efter fler flygplan. Samma dag hade en Junker 52 landsatt fallskärmsjägare i Gudbrandsdalen. Planet nödlandade sedan i Lur norr om Grebbestad.

Trots hundratals åskådare påstod militära ledningen och UD samma dag att tyska planet ”krockat med en bergvägg”.

Försvarsstaben ringde Kuriren och Bohusläningen, militärens version skulle publiceras. Redaktörerna vägrade. Bilder och detaljer publicerades, utan efterräkningar. Vilket fick rikspressen att följa efter.

 Snacket gick att officerare och underofficerare på I17 var tysksinnade och till och med nazister, vilket det fanns exempel på. Det påstods därför att Birger Magnusson omplacerades till ett luftvärnsbatteri i Gravarne, som Kungshamn hette då. Närmre sanningen var att pjäsflytten var rutin för att bättre kunna mota inkräktare.

Senare den våren (datum saknas) bidrog Birger Magnusson till nerskjutning ännu en tysk Junker 54 med luftvärnsautomatkanoner. Flygplanet störtade i havet utanför Kungshamn. Tidningarna höll tyst och ingen protest hördes från Berlin.

Fakta

• Under krigets inledning, särskilt 1940 i samband med invasionen av Norge, skedde en stor mängd tyska överflygningar och spaningsflygningar in på svenskt territorium, särskilt över Värmland, Dalarna och Bohuslän.
• Ofta av typen Messerschmitt, Junkrt och Heinkel. Totals räknar man med 16 tusen sådana kränkningar under kriget, de flesta av tyskt flyg.
• Minst 15 tyska plan sköts ner av svenskt luftvärn under kriget. Tre av dessa under tre veckor efter 9 april 1940.
• Se Udevllabloggens artiklar om Birger Magnusson.

/ By Ingemar Lindmark

---