Berget mellan Kvistrum och Munkedal skulle under kalla kriget rymma stridsledning för Sverige och i smyg även Nato. Även för civia myndigheter toppat med regering och en del av riksdagen. Ett berggemak fanns för kungafamiljen – innan de flyr med en ubåt.

Två stora sjukhus i berget närmast Munkedal och matförråd som skulle räcka imånader. Dessutom kommunikationscentrum för radio och tele.

Bussar och lastbila körde in i kilomterlånga tunnlar. Även ett sextiotal järnvägsvagnar för att att tanka flygfotogen från bergets bänslesjöar.

Sannolikt västvärdens storsta i sitt slag

Anders Karlsson presenterar sitt före detta militära bergfort Greger i Kvistrum som ett unikt och storskaligt arv från kalla kriget, med både militär och civil betydelse. Han lyfter fram anläggningens enorma storlek – uppskattningsvis 2 miljoner kubikmeter bergrum, plats för 4 000 personer och jämförbar med några av världens största underjordiska militära anläggningar.

”Mitt berg rymmer många hundra tusen kvadratmeter bergrum till, som jag ännu intekommit in i”, säger Anders Karlsson. ”Lyckas vi är tanken att använda hela bergets innandöme som ett försvarsmuseum i framtiden.”

Karlsson betonar att Greger inte bara var en militär ledningscentral utan även utformat som ett ”riksberg” för att kunna skydda Sveriges statsledning och kungafamilj vid ett kärnvapenkrig.

Välbesökta visningar

I sina presentationer, föredrag och visningar berättar han om anläggningens historia, dess roll som ledningscentral för Marinkommando Väst och kustartilleriet, och om den topphemliga verksamheten som bedrevs där. Han beskriver detaljer som stötvågstunnlar, gastäta ståldörrar, avancerade datorsystem och den så kallade ”kyrkan” – den stora ledningscentralen med operatörer och officerare. 

Karlsson har även intervjuat många tidigare anställda och samlat berättelser om livet och arbetet i berget under dess aktiva tid.

Anders Karlsson presenterar Greger som ett säkerhetspolitiskt och historiskt Kinderegg: ”Det var militärbas, skydd för statsledning och logistiskt nav” l

Anders Karlsson växte upp i skuggan av Kvistrumberget, vid Saltkällefjorden i Bohuslän. Redan som barn såg han militärfordon rulla förbi och soldater försvinna in i berget, och han fascinerades av de hemligheter som dolde sig där inne.

Köpte berget för en spottstyver

Årtionden senare, när Fortifikationsverket sålde ut gamla försvarsanläggningar, fick han chansen att själv bli ägare till en bit av Sveriges dolda historia. För 42 000 kronor blev han ägare till marken – och till det som visade sig vara ett av landets mest mytomspunna militära bergfort: Greger B380.

När Anders första gången klev in i berget möttes han av fuktig luft och kompakt mörker. Med pannlampa och nyfikenhet tog han sig fram genom labyrinten av gångar och rum – över 180 till antalet, fördelade på två våningar och sträckande sig hundra meter in i urberget.

Här fanns spår av ett liv i beredskap: matsal, radioutrustning, bostadsrum, insprängda tankar för diesel och färskvatten. Under kalla kriget var detta platsen där försvaret av Bohuslän skulle ledas om kriget kom, isolerat från omvärlden och skyddat mot bomber och kärnvapen.

Berget det mest kalla i kalla kriget

Men Greger är mer än en radiosambandscentral. Anders har genom åren kartlagt varje rum och intervjuat tidigare anställda. Han har upptäckt att radiostationen bara var en liten del av ett mycket större system.

Under och bakom de kända rummen döljer sig enligt hans efterforskningar ytterligare bergrum – enorma utrymmen där tusentals personer skulle kunna ta sin tillflykt i händelse av krig. Här skulle både militär och civil ledning, ja till och med regeringen och kungafamiljen, kunna samlas för att styra landet i det yttersta nödläget.

Berget Greger, färdigställt 1962, var en del av Sveriges så kallade Gemensamma skyddade stabsplatser (GPL) – anläggningar byggda för att motstå kärnvapen och kemiska stridsmedel, där totalförsvaret kunde ledas under lång tid, avskilt från omvärlden. Sekretessen var total; endast ett fåtal hade tillträde, och många som var krigsplacerade här visste inte ens var anläggningen låg.

Ryktena om berget är många. Det talas om två miljoner kubikmeter urberg som schaktats ut, om tunnelsystem som sträcker sig till Munkedals bruk, Saltkällefjorden och skogen ovanför Hensbacka gård. Det sägs att Stig Wennerström, den ökände storspionen, ska ha lämnat information om Greger till Sovjetunionen – men mycket är fortfarande höljt i dunkel.

Snart museum?

Han vill nu göra Greger till ett museum för kalla kriget, där storleken, tekniken och den säkerhetspolitiska betydelsen står i centrum. Tillsammans med andra planerar han även ett filmprojekt för att dokumentera och visa öppningen av den tidigare stängda delen av anläggningen. 

När Försvarsmakten lämnade Greger i början av 2000-talet murades ingångarna igen. Anders Karlsson började sin egen upptäcktsresa, och har sedan dess bjudit in grupper av besökare till föreläsningar och visningar i berget. Han drömmer om att en dag öppna hela anläggningen för allmänheten – att göra Greger till ett museum över kalla kriget, där storlek, teknik och säkerhetspolitiskt arv får tala till eftervärlden.

---