Om det inte det vore för att jag redan har fått den. Väcker minnen med bilder från Laholm till Laholmen, för att vitsa till Strömstad. Med tillhörande text – välskriven och så tydlig att även en skumögd som jag kan läsa.

Vissa foton väcker känslor mer än andra. En självbindare, samma som jag satt på. Djuren i lagårn. Olutade lutfisken som man kunde slåss med. Blankis med råkar som råmar. Lukten av tång. Tjejer, parfymerade av sol och bad.

Tänk om morfar haft boken då han berättade hur det var förr. För ”Västkusten förr” tar avstamp från fotografins barndom.

Skärgårdsångarna där stabor samsades med fisklådor och kreatur. Automobilen som fick hästar i sken. Boden med dofter från silltunnan och fotogen.

/ Av Ingemar Lindmark