Under kriget och kalla kriget fanns i våra bakhuvuden ett strategi om det fälldes bomber. Skyddsrum i städerna och gigantiska bergrum, som i Munkedal. För oss i en bohuslänsk gård var det matkällaren som gällde, på samma sätt som i Ukrainas byar. Visserligen med brädtak under huset men bättre än ingenting.
Kanske var potatiskällaren tryggare. Byggd under en källarvind på 1800-talet, för potatisen kunde inte lagras i stukor som för rovorna.
Hålor i backarna finns kvar som minne hur man gömde potatis undan statens kontrollanter under första världskriget.
Jag tänkte som liten pikt gömma mig i en trång klippskreva ute i skogen om det värsta skulle hända. Inte långt från platsen där grannen Botte påstod han skulle ta skydd under ett klipphäng. Överlevnaden fanns i oss, mer eller mindre medvetet.
Nu hopar sig orosmolnen
Inte bara från sprängbomber utan från biologiska och kemiska vapen. Eller som värst kärnvapen. Terror mot civilbefolkningen präglar krigföringen i Ukraina, trots krigslagarna.
Vårt torp i Bohuslän är definitivt en tryggare plats än bostadsrätten i Kista, landets nervcenter för IT och Internet. I färskt minne har vi hur stadsdelen lamslogs av kabelbränder under två strömavbrott 2001 och 2002.
Lavrov och Putin har sedan 2022 hotat Sverige och Finland med militära motåtgärder, till följd av Nato. Nu mer kritiskt eftersom vi inte längre kan lita på USA. Närmar sig ryssens missiler i luftrummet drar vi snabbt till torpet i Bohuslän. Byggt på en grusås, perfekt att gräva ner ett skyddsrum.
Akutbygge? Satsa på en jordkällare
I akut läge får grannens grävare göra en 2X5 meter bred grop, minst tre meter djup – för dränering och som grund en halvmeter stenkross. Korrugerade plåtar tas från vedboden. De blir väggar, förstärkt med bräder och slanor från tomtens träd. En bil från Ucklums bilskrot sänks i hålet. Taket täcks med plåt. Överst ett tjockt lager med jord, utom för nergångshålet och en reservutgång, som i ett rävgryt. Detta bräckliga skyddsrum är inte att rekommendera – men bättre än ingenting.
Hellre då i god tid gräva ner ett skyddsrum i stabil betong. Fast då börjar grannarna undra om man är riktigt klok. Men om jag kallar bygget för jordkällare lär jag i stället få beröm. Helst ifall ett års konsumtion potatis, kål och rotfrukter köps från grannskapets odling. Och om vi vinterlagar äpplen, som annars ruttnar i trädgårdarna.
På nätet finns bra instruktioner hur en sådan jordkällare byggs, om man inte vill köpa ett färdigmonterat. Antingen med betonghålsten eller en form av gjord av plywood. För ett skyddsrum bör man tänka på ventilationen och bastant ståldörr, gärna inköpt på Blocket. Där man även kan hitta en manlucka för reservutgången.
Görs bygget med ett förrum kan prepplådan och rotfrukter lagras där. Ihop med en uppsättning vattendunkar, kompletterat med en trädgårdsslang nergrävd från huset. Rör som blir över från dräneringen kan användas för att dra el och Internetkabel från huset. Bra för att distansjobba och värma utrymmet.
Med vedkamin riskeras kolosförgiftning om man inte ventilerar ordentligt. Värmeljus räcker i nödfall. Ett bensindrivet elkverk kan fungera om det parkeras utnför. I samma grop som för dunkar med bensin och sprit till stormköket. Och lagra mat om det är tjäle.
Skyddsrum? ChatGPT tipsar:
1. Planering och tillstånd
- Bygglov: Kontrollera med din kommun om du behöver bygglov eller anmälan för ett skyddsrum.
- Platsval: Välj en plats som är lättillgänglig men inte i riskzonen för översvämningar.
- Storlek och kapacitet: Räkna på hur många personer skyddsrummet ska rymma.
- Ventilation och nödutgång: Planera in ventilationsrör och en alternativ utgång.
2. Konstruktion och material
A. Utgrävning och grundläggning
- Gräv ut en grop som är något större än den slutliga strukturen (ca 30–50 cm extra på sidorna för arbetsutrymme).
- Lägg en dräneringsbädd med grus och dräneringsrör för att undvika fuktproblem.
- Bygg en stabil betonggrund, minst 15 cm tjock.
B. Väggar och tak
- Material: Använd armerad betong (minst 30 cm tjock) eller prefabricerade betongelement.
- Formsättning och gjutning: Om du gjuter på plats, använd formar och armera väl.
- Tak: Gjut ett valvformat eller platt tak av armerad betong (minst 30 cm) för att klara belastningen av jord och eventuellt tryck från explosioner.
C. Dörr och nödutgång
- Installera en tryckbeständig ståldörr eller skyddsrumsdörr enligt MSB:s rekommendationer.
- Planera en sekundär utgång ifall huvudingången blockeras.
3. Inredning och funktion
- Ventilation: Montera skyddsrumsventiler med filter mot gaser.
- Fuktspärr och isolering: Använd bitumenmembran och isolering för att minska kondens och fuktproblem.
- El och vatten: Dra in en batteridriven belysningslösning och ha vattenreserver.
- Förvaring: Installera hyllor för mat, mediciner och nödförnödenheter.
4. Täckning och kamouflage
- Täck jordkällaren med minst 50 cm jord för isolering och skydd.
- Plantera gräs eller buskar för att smälta in i omgivningen.
- Se till att vattenavrinning fungerar för att undvika översvämning.
5. Underhåll och beredskap
- Kontrollera regelbundet ventilation och dränering.
- Håll förnödenheter uppdaterade.
- Ha en evakueringsplan och testa skyddsrummets funktion då och då.
Fler byggtips
Med hålsten av betong.
Bygg på en dränerad bädd av stenkross, varva hålstenen. Förstärk eventuellt med ett armerat betongskikt utanför.
För taket: gör en välvd form av pywood för att gjuta samman betongblock. Fuktspärra.
Ett tjockt lager med jord ovanpå.
Helgjutet, tips från Bolist
- Bygg en form av plywood, armerat med järn
- Häll i betongen.
- Härda i flera veckor, som skyddsrum för fuktens användbart först efter cirka ett år,
- Tak och fyllning som i föregående exempel.
/ Av Ingemar Lindmark
Magasin Hällungen 