Scenario västkusten 2050: rullande busshållsplatser botar trafikinfarkt

Trafikinfarkten låg som en våt filt över Göteborg. E6 löper genom stadskärnan i stället för utanför som i andra städer. Inte bara avfarterna korkade igen utan också motorvägarna flera mil ut från staden.

Västlänken, en miljardsmäll

Hatade trängselskatten räcker inte för att betala notan för fallissemanget Västlänken. 40 miljarder, lika mycket som för nya järnvägen till Borås. Ytterligare tiotals miljarder krävs för skyddsportarna nedströms Västerbron. Så att inte havshöjningen dränker stadskärnan till ett Venedig.

E6 -E45 i Olskroken. Hotat av översvämningar där Mölndalsån mynnr i älven.Källa Wikipedia.
Distansjobb lindrar inte all trafikinfarkt

Även järnvägar och spårvägar strålar samman i stadens centrum. Tomtpriser och hyror drevs upp. Periferin utarmades, inte bara i gamla problemförorter utan tiotalet mil ut i regionen. Stadens fäder insåg att istället för ett överhettat centrum måste man växa i regionen.

Nya höghus runt Karlatornet en skyline som för tanken till Manhattan

Staden har alltid växt som årsringar, tack vare cykeln, bilen och trafik på spår. Årsringen vidgades på 2030-talet 5-15 mil sett från Götaplatsen. Tack vare att så många jobbar hemifrån, en stor del av veckan. Problemet var trafikkaoset tisdag-torsdag då de flesta skulle ta sig till stadens kontor. Långa bilköer och evig väntan på hållplatser.

Västtrafiks bussar var eldrivna i mitten på 20-talet. Trafik med självkörande hade en trög start, även om Volvo var internationellt ledande med tekniken. Men juridiken och resandes tvekan bromsade.

Tjörnbor fixar bussrumpan
Räddningsbåt med dockande vattenskoter, Halberg Rassy Class.

Räddningen kom från ett varv, inte Lindholmen där Chalmers och Volvo utvecklar framtidens teknik i SciencePark. Utan från lilla Djupviks varv på Tjörn. Mest känt för att under officiella namnet Swede Ship Marine producera båtar för marinen och sjöräddningen.

Anställda på varvet retade sig på Tjörnexpressens många stopp på resan till Göteborg. Docka rymdfarkoster kunde man redan 1970. Så varför kan inte minibussar docka expressbussar som ett slags rullande hållplatser?

Sagt och gjort, ett par bussar köptes från Tjörns Omnibustrafik. En dörr sattes i rumpan på expressbussen och utanför hängdes en bälg, likt ramperna på Landvetter. Halva vindrutan på minibussen byttes till en glasdörr. Som även täckte en upphöjning taket, tillräckligt hög så att passagerare i farten kan gå mellan de dockade bussarna.

E6 nonstop 2050

Västtrafiks expressbussar går numera E6 nonstop från Halmstad till Strömstad. Dessutom till Jönköping och Örebro.

Till exempel dockar en minibuss i höjd med Kode, där resande stigar av och på expressen. Minibussen gör sedan en vända på Tjörn, med stopp till adresser styrda från mobiler. På samma sätt som hämtning beställs med telefonen. Vilket man kunde redan 2025 från Tjörns Närbuss, på samma sätt som i övriga Västra Götaland.

Pionjärer för bilbältet var inte bilfabrikanter – utan små tillverkare som Autoliv. Samma historik som för bussdockningarna. Volvos internationella dominans förklaraas för självkörande bussar förklaras med dockbara tekniken a med ”rullande hållplatser”,

Tack vare denna Uberbokning täcks hela Västra Götaland med ett AI-baserat trafiknät. Nonstop finmaskigt från dörr till dörr för nästan alla.

Ur min bok Folkpocket IT i Tiden, Pagina 1996.

Förr tog bussresan från Göteborg till Strömstad 2,5 timmar, med flera stopp och byte utanför Uddevalla. Med snittfarten 90 km/tim och rullande hållplatser körs i dag de sjutton milen på knappa två timmar. Den stora vinsten för resande är emellertid att de slipper väntetider för byten på hållplatser.

Nya tidens mjölkbord

På den tiden det fanns mjölkbord där mjölkbilen lämnade där paket på returresan, tillsammans med skummjölken. . Varor som hämtats från butiker i stan.

På Orust och Tjörns stack busschauffören en väska med post genom sidrutan, som brukade hängas på en krok vid på mjölkbordet.

Liknande ”mjölkpallar” med skåp blir nu allt vanligare. Expressbussar, särskilt nattetid, kalvar paket med samma bälg till minibussarna. Som dessa sedan med liknande automatik knuffar över dessa i ”mjölkbordskåpen”. Det dyra ”sistakilometerproblemet” får på så sätt ett lösning på landsbygden, från e-handelspaket till ICA-kassar.


/ Av Ingemar Lindmark

Lämna en kommentar