• Musik: Rouget de l’Isle
• Översättning: Mathias Hasselrot, 1793

Upp fosterlandets äkta söner
Se ärans dag ren är inne
Och denna hop, som våldet lönar
En blodig fana mot er bär!
Sen hemskt, hur nitet dem bränner,
Och hören deras vilda larm;
De komma vid vårens egen barm
Att mörda våra barn och vänner.
Upp bröder väpnen er!
Vår frihet fordrar det;
Gån på, gån på!! Ett orent blod
Må fukta era fjät!

.
Hvad ämnar denna slafveskara
Och dessa kungars lömska hot?
För hvem skall dessa fjättrar vara
Förtrycket smidt till hand och fot?
För oss fransoser, kan han dröja,
Han hämdens vigge, hämdens tolk;
Man vill, man vill, dig fria folk,
Inunder gamla oket böja.
Upp bröder, väpnen er!
Vår frihet fordrar det;
Gån på, gån på!! Ett orent blod
Må fukta era fjät!

Hvad! Skulle dessa fega själar
Oss lag i våra hyddor ge?
Hvad! Skulle dessa köpta trälar
Förskräckta våra krigare?
Gud! Skulle dessa slafvars händer
Bereda träldomsok åt oss,
Barbarer, vårda att förgås.
Bli herrar uti våra länder!
Nej bröder, väpnen er!
Vår frihet fordrar det;
Gån på, gån på!! Ett orent blod
Må fukta era fjät!

.
Förrädare, tyranner bäfven!
Den lönen väntar edra brott,
Sen molnen skockas; bäfven, bäfven;
Och redan ljunga hämndens skott,
Hvart bröst, hvar arm mot er är väpnad;
Vid en af fåra bröders fall
Dess plats af tusen fyllas skall
Till eder fasa, jordens häpnad
Upp bröder, väpnen er!
Vår frihet fordrar det;
Gån på, gån på!! Ett orent blod
Må fukta era fjät!

.
Dock, fransmän, mensklighetens vänner,
Förskonen denna blinda hop,
Som mensklighetens rätt ej känner,
Som lyda blott fantasters rop!
Men dessa blodiga despoter
Och dessa likar af Bouillé,
som vållat millioners ve,
Som störtat oss, dem störten åter!
Upp bröder, väpnen er!
Vår frihet fordrar det;
Gån på, gån på!! Ett orent blod
Må fukta era fjät!

.
Då ärofyllt i stridens våda,
För frihet och för fosterbygd,
Vi våra bröder slagna skåda,
Avundsamme på deras dygd,
Blott enighet – och allt skall vinnas
Snart skola fienderna fly
Och glädjens dag ånyo gry,
Och detta rop vi mer ej minnas;
Upp bröder, väpnen er!
Vår frihet fordrar det;
Gån på, gån på!! Ett orent blod
Må fukta era fjät!

.
Må kärlek, du, till fosterbygden
Och brödraenhet, gudapar,
Till skygd år friheten och dygden
Du elda modet hos envar!
Må våra vanor vittne bära
Att lyckan billigare vårt mod
Och må tyrannen i sitt blod
Bli vår triumf och Gallens ära!
Upp bröder, väpnen er!
Vår frihet fordrar det;
Gån på, gån på!! Ett orent blod
Må fukta era fjät!

.
Mitt fosterland! Må denna låga,
Som eldar dina älskare,
Och frihet, frihet, din förmåga
Bemanna dina dyrkare!
Blott enighet – och allt ska vinnas
Snart skola fienderna fly
Och glädjens dag ånyo gry,
Och detta rop vi mer ej minnas;
Upp bröder, väpnen er!
Vår frihet fordrar det;
Gån på, gån på!! Ett orent blod
Må fukta era fjät!

Källa: Hasselrotska släktföreingen